Strandrosen

Vi gjorde en tredagarstur till Kambodja, tillsammans med min syster och svåger,
för att få uppleva Ankor Vat och andra framgrävda och restaurerade buddhistiska 
tempelbyggnader- världens sjunde underverk och världens största tempelområde,
400 kvadratkilometer.

Här dock vårt hotell i Siem Reap i kvällsbelsyning.




Hotellet var fyrstjärnigt och verkligen komfortabelt....




...med en vaktande drakhund utanför.




Vår guide (som vi bokat inför resan på vår egen resebyrå hemma på SV) 
tog oss först med till en hantverksskola för handikappade ungdomar.




Imponerade konstverk av många olika slag, minutiöst grundligt arbete
låg bakom varje skapelse.




Djup koncentration...duktiga elever!




Efter lunch åkte vi båt ut till "the floating Village" som var, vilket framgår
av namnet, en flytande by, där många vietnamesiska illegala invandrare
bodde i största misär på risiga båtar, uppallade på pålar i vattnet och
där barnen rodde runt och lekte i och utanför små frigolitlådor eller plåtbaljor
 - otäckt eftersom det förekom krokodiler i vattnet.... 




Här ser vi ett "hus" på pålar, ganska hyfsat jämfört med många andra...




Den här lille pojken låter sig fotograferas med en orm om halsen -
 - för pengar givetvis.
Han vill ha en dollar, annars kommer han ombord med ormen....

Fattigdomen har många ansikten och stor uppfinningsförmåga.

En annan fantasifull bosättning... (man tager vad man haver?)




Vad jag kunde förstå, levde de flesta på fiske - och turister.




Ytterligare en miljöbild - eller en tuff verklighet, obegriplig för oss i vår
skyddade ankdamm.




Några andra innevånare i the floating Village - mätta och slöa - gudskelov!




Och här sitter vi sedan i skön miljö och smörjer kråset...motstridiga känslor.





Utsikt från vår balkong på hotellet i Siem Reap...




....och min gubbe på samma balkong.




Men nu äntligen: Ankor, den forna huvudstaden som byggdes upp mellan
800 - 1200-talet och som övergavs på 1400-talet för att falla i glömska
under djungeln, som växte över och dolde staden i århundraden.
Först på 1800-talet återupptäcktes Ankor av en fransman.
Templen grävdes fram och restaurerades, bostäderna hade förmultnat,
eftersom de var av trä.
Ankor Vat är det största tempelområdet, men det finns hundratals andra
tempel och fler återstår att upptäcka, gräva fram och restaurera.
Ankor-området är världens största tempelområde och tillhör världsarvet
och är ett av världens sju underverk.




Enorma träd med lika enorma synliga rötter har kvävt och dolt
tempelbyggnaderna under många hundra år.
Det är fashinerande och imponerande - men allra mest blev jag tagen
av att varje liten sten hade en inristning, en relief, föreställande att djur,
ett ansikte eller någon annan symbol.
Och stenarna är miljoner för att inte säga miljarder...




Här står (lilla) jag vid ett av dessa jättelika tapokträd...




...och här står S-G i skuggan - det var varmt!!




Sagolika, fantasieggande trädrötter på dessa Tapokträd!




Här har jag försökt fotografera in i ett tempel med rum efter rum i fil.




Detaljstudie...




...och en jätterotstudie med två små tändstickor till människor.




Ännu ett tempel...




Ännu en detaljstudie av ett vaktande djur/drake(?) framför ett av templen.




Bayontemplet i dubbel upplaga....




...och med fyrklövern framför: fr.v. jag, Nickan, Kenneth och S-G.




Ett av många, många jätteansikten som blickade ner på oss från forntiden...




Dessa enorma tempelbyggnader överallt...




Den heliga elefanten avporträtterad i en stor relief.




En hel armé av soldater längs bron...




...och ett (mot)villigt poserande par med en lång rad munkar bakom sig.




Till slut: det mytomspunna Ankor Vat...




...framför vilket vi måste låta oss fotograferas - så att vi har bevis på,
att vi verkligen varit där!

Men det känns overkligt ändå....




På kvällen åkte vi till en stor restaurang, åt buffé och såg på fantastiska 
dansuppträdanden....




...av gudomligt vackra Kambodjanska kvinnor och män med händer och
fötter som verkade helt elastiska och böjbara åt olika håll....


 

...och dräkterna var inte heller fy skam: säkert symboliska och berättande
saker, som vi bara kan gissa oss till utifrån dansens ledtrådar.




Sista dagen i Kambodja var vi ute på egen sightseeing i Siem Reap.
Nickan ser livrädd ut - men det var mest spel för gallerier.
Riktigt behagligt var det att åka i tuktuken - även om det var högertrafik
 -  till skillnad från Thailand.

Jag passade på att få lite fotmassage och pedikyr med hjälp av något
hundratal fiskar. Det var en intressant upplevelse, först kittlade det ordentligt,
sedan blev det nästan som massage med alla dessa små nålstick mot foten.




Lite mer närbild på de små rackarna - och min högerfot.




Efter massagen smakade det gott med lunch - under ägget döljer sig
"fried rice " med grönsaker och tofu.
Mums!




Och här har vi S-G:s valav lunchrätt - förmodligen inte BARA grönsaker..

Efter lunch åkte vi hem till hotellet och badade i poolen, tog massage
(utan fiskar), tog en drink, åkte ut på stan igen och besökte några siden-
och konsthantverksaffärer mm. tills det var dags att ge sig av till flygplatsen
och återvända till Bangkok, BangSaen och Scandinavian Village.

En upplevelserik resa!