Halvsyskon mm.
Idag, den 28 juni, åkte vi till Lövestad för allt lämna Hampus ett par dagar.
Och för att få träffa hans halvsyskon och mamma Aurora.
Hampe var måttligt intresserad av sin släkt, åtminstone av dessa små, helt underbara,
7-veckors valpar.
Jag hade tagit en på studs (den svarta), om de inte redan varit tingade.
Den främsta anledningen, till att vi lämnar ifrån oss vår guldklimp, är dock att han ska
ställas ut i Hässleholm två dagar.
Det är ju roligt att få en viss uppfattning på hans förträfflighet, även om vi vet den redan.
Mormor (till vänster) och mamma får dock stanna hemma, mamma har ju nyligen fått fyra
nya valpar (Hampes halvsyskon) och mormor är för gammal...
Och den här lilla flickan är alldeles för ung än!
Men söt!!
Den lille svarte hannen (vill ha!) försökte tränga sig igenom detta galler till sin mamma,
men fastnade med hvudet mellan spjälorna.
Oändligt försiktigt lirkade jag ut det lilla taxhuvudet.
Igår kväll såg det så här hotfullt ut på himlen över havet - innan regnet kom.
Hampe passade på att dricka lite ur fågelbadet...
Till sist en bild på min fina riddarsporre - jag köpte en liten planta förra hösten och nu
är det en kraftig växt med fyra blommande stänglar.
Underbart!
Blommande trädgård
just nu.
Här är ett axplock:
Den röda blodflädern, som jag envisas med att kalla Djävulsbuske blommar just nu
med sina ljusrosa klasar mot de nästan svarta buskbladen.
Otroligt slående och magiskt vackert!
Klätterhortensian, som jag satte i fjol sommar,har nu fått sina betagande spetslikande
blommor i överflöd.
Ja, åtminstone tre stycken...
Denna ljuva lilla blå blomma var en ynka krukväxt förra sommaren. Nu har den växt till
sig och frodas i den näringsrika jorden.
Men vad heter den?
Någon sorts blåklocka?
Satchmo fortsätter att slå ut nya klarröda rosor varje dag...
...och alunroten är inte sämre den med sina lysande röda stänglar.
Den röda perukbusken har mer diskreta blommor, men lika vackra för det.
Den vita nävar har blivit nästan en buske i all sin frodighet...
...för att inte tala om favoriten daggkåpan, som hotar att ta över hela rabatten på
framsidan..
Hostans vackra bladverk har trollat fram en spännande knopp, som snart slår ut....
...och samma gäller för riddarsporren, som jag köpte i höstas. Ljusblå knoppar,
intesivblå blommor. Jag väntar...gärna.
Schersminen har börjat dofta - starkast om sommarkvällarna - precis utanför vår altan.
Till sist: Två av mina absoluta favoriter här i världen.
Björn: jag är så innerligt glad, att allt gick bra, trots dramatiska timmar.
Hampe: Du är den trognaste vän man kan ha - i alla väder.
Midsommarafton 2013
Den 21 juni 2013 regnade det inte.
Inte på hela dagen.
Tvärtom sken solen från en klarblå himmel, varmt och skönt.
Så vårt midsommarfirande blev som det alltid borde vara: utomhus!
Kvällen innan hade jag plockat denna fina sommarbukett borta på strandängarna.
Vu dukade upp vårt midsommarbord på altanen i det flödande solskenet...
...efter att ha lagt upp sill och bröd och annat gott på faten.
I år gjorde min gubbe Drottning Margretes sill (jättegod!) med vinbärsgelé och kapris...
..och själv hade jag - förutom hembakat grovbröd och knäckebröd - gjort en kavringtårta
innehållandes västerbottenost, potatis, purjulök, dill, matjesill, creme fraiche och kesella,
ägg och rödlök.
Bland annat. Den blev mycket uppskattad av gästerna.
Som var familj och vänner i vanlig ordning.
Gästerna lät sig väl smaka.
I bakgrunden skymtar Solveig och Anna, som tar sig ett glas bubbel före maten.
I förgrunden min gubbe - i gammelrosa byxor.
Ja, det var en gudomlig midsommarafton, så varm, att alla ville sitta under parasollets
svalkande skugga.
Utom jag.
Till efterrätt serverades den sedvanliga frysa cheescaken med jordgubbar - förstås.
Sedan vidtog en snårig skogsvandring på grannens stora vildvuxna tomt för att leta reda på
20 frågor och klura ut svaren.
Svågern vann.
I den sena kvällen drack vi rödvin och åt whiskypaj.
Ännu en midsommarafton att lägga till handlingarna....
Ny rabatt!
Vi byggde ju till en del på huset i våras och nu har vi (äntligen) anlagt en liten rabatt
i vinkeln mellan altanen och tillbyggnaden.
Syrran och jag for till favoritstället Vellingeblomman och provianterade växter igår.
Gubbarna for till Tippen och köpte fyra säckar jord.
Sedan tog vi en drink på det hela på vår soliga altan, när allt var grävt, vattnat och
planerat.
Men till växterna:
Vi köpte en uppstammad ros vid namn Satchmo...
...som blommade rikligt och var väldigt vacker i färgen.
Tyckte jag.
Jodå, det var den även som planterad, men den "skar sig" väldigt mot mina röda och rosa
pelargoner på altanen och även på övriga altanväxter i samma färger.
Så det blev en viss rotation på växter till följd av detta.
Vi köpte även ett antal blålila Salvior och tre vita "Arenaria Montana", som är tänkta att
växa ihop till en vacker blommande vit bård i framkanten.
Vi valde medvetat att inte sätta några växter nära huset, eftersom den svarta färgen
blir så skållandes het i solen och bränner sönder växterna.
Det ser lite smålöjligt ut med dessa få växter, men jag hoppas ju på, att de ska bre
ut sig i sinom tid. Helst ganska snart.
Tack Nickan (och Kenneth) för hjälpen!
I övrigt är det mycket som blommar i trädgården just nu på Sveriges Nationaldag:
Men annars vet säkert min duktiga syrra det!
Alunroten kommer jag dock ihåg, med sina röda stänglar. Bakom en mörkare alunrot
med lika mörka stänglar.
De röda stänglarna lyser på långt håll och gör en glad!
Bakom alunroten blommar aroniabuskar med vita blomklasar. Sedn blir det goda och
nyttiga bär till morgonfilen.
På framsidna av huset blommar Lewisia i olika...
..färger. Den vita är redan utblommad, tyvärr.
Överhuvdtaget växer det så det kankar just nu i rabbaterna- och även gräset. Det senare
kräver ansning var tredje dag.
Minst.
Men - man får lön för mödan och det gäller att passa på att njuta av växtlighet, sol och
värme, när de nu äntligen är här alla tre på en gång!
