Andeceremoni
Våra två andehus på området måste flyttas p g a divese ombyggnader,
men det får inte ske utan en högtidlig avskedsceremoni, utförd av en munk.
Idag, söndag, ägde denna ceremoni rum och bilden visar det ena andehuset.
Detta andehus behöver dessutom en uppfräschning, innan det får invigas
på en ny plats. Under tiden måste andarna bo någonstans - men var?
Vi föreslog någon av de visningslägenheter, som står tomma just nu....
Innan avresan måste andarna få sig ett riktigt skrovmål och här dukas
det upp med frukt och grönsaker...
...och en färsk anka med lite tilltugg.
Man såg ganska snart fåglar kretsa allt
närmare godsakerna - men vem vet - det var kanske i själva verket andarna,
som redan tagit sin boning i dessa flygande varelser?
Munken var dagen till ära klädd i vitt - annars har de oranga, långa
tygstycken svepta kring sina heliga kroppar.
Vigvatten stänks över hela det heliga huset....
...och vackra utsmyckningar förhöjer ceremonien.
Så var det dags för "renoveringsobjektet" att också få del av vigvattnet.
Till sist en avståndsbild av ceremonien.
Andehusen ligger ute på en bro och jag har ofta gått dit för att beundra
och förundras över alla små offergåvor, som ständigt finns där och förnyas.
Nu ska husen flyttas till en plats i närheten av vår reception och jag hoppas,
att andarna ska trivas där också.
Alla thailändska bostäder, från slott till koja/plåtruckel, har sina egna andehus.
För oss är det kanske verklighetsfrämmande, men samtidigt värd all respekt.
Grodor, frukter - och blommor
Våra hyresgäster, de tre grodorna, brukar titta ut ur sina "hus", när
jag vattnar i trädgården.
De njuter av vattenstrålarna och är ganska orädda.
Här har jag lyckats fånga den ena på bild...
...och här är den andra. Den tredje och minsta grodan, låg förmodligen
och sov - eller så var den ute på äventyr.
Det vackra brödfruktträdet vid poolen utanför vår trädgård...
...och en något omogen brödfrukt i närbild. De är jättetunga, när de dunsar
ner på marken, så det gäller att inte sitta under trädet! Vår trädgårdsmästare
brukar dock sitta där ibland, dela en brödfrukt, gröpa ur innehållet och äta med
välbehag. Jag har inte prövar - än...
Här ser vi ett papayaträd, det ser mycket lustigt ut med sin kala raka stam
och så frukterna alldeles i toppen!
Och så till sist en kokospalm med frukter. Dessa får i allmänhet inte sitta
kvar tills de blir mogna - trädgårdsmästaren skär ner dem, så att vi boende
ska slippa få hjärnskakning - eller ännu värre...
Vackra blommor överallt...
..och den mest skräpiga av dem: bougainvillan.
Men visst är den bedövande vacker!
Till sist en suddig rosa skönhet - det blåste kraftigt, när jag fotade,
därav suddigheten!
Paradiset?
Min son Björns första kommentar, när han kom till oss på Scandinavian
Village, var:
"Men ni bor ju i paradiset!"
Kanske gör vi det - jag har sällan sett en vackrare plats - bilderna gör
den absolut inte rättvisa!
Poolen är över 100 meter lång och vindlar sig fram under broar och
fram mellan husen.
Den lär vara Thailands (näst?) största pool!
Bilden är tagen från femte våningen (det finns inalles sex i varje hus).
Varje lägenhet har en stor altan eller - om man bor på bottenvåningen -
en liten trädgård. Vår trädgård kan man se en bit av, det är den med de
två vita parasollerna.
På området finns massvis med kokospalmer, brödfruktträd, papayaträd,
dadel- och fikon- och mangoträd mm. och ett otal antal blommande
buskar och växter.
Yppighet, frodighet och färgorgier möter en, vart man vänder sig. 
Bougainvillan kantar alla gångar och är den vanligaste busken/trädet i
varje trädgård/altan. För oss som bor nederst är det dock inte så kul att
få ner alla vissna blommor från ovanliggande altaner i vår trädgård...
Jag plockar och plockar och plockar....
Poolen i grodprespektiv...
...och ytterligare en bild av denna gigantiska vattenpöl.
På tal om grodor - tre stycken bor i vår trädgård: de huserar i var sitt hål
i var sin tegelsten - de som kantar den vita stenbeläggningen. När jag vattnar,
kommer de upp och sträcker på sig, njuter och gottar sig i vattenstrålarna!
Och ormar har vi också - så visst måste det vara paradiset?
Belysning
Många som bor i marklägenheter på Scandinavian Village har investerat
i belysning i trädgården och jag har varit grymt avundsjuk!
Så vackert!
Ett helt annat uterum med ljus och skuggor - än då man bara har belysning på altanen.
Så nu skulle det äntligen bli av och här ser vi Anan, vår elektiriker, som fick hålla
på i två dagar med att dra ledningar,skruva och koppla, innan underverket blev klart.
Många ledningar att dra och koppla, många, långa timmar av förväntan...
För att fira invigningen av vår trädgårdsbelysning bjöd vi in några vänner
på en drink i väntan på skymningen (som tog ovanligt lång tid på sig!).
Här har jag fixat lite tilltugg till drinken.
Förväntansfulla!
Fr v. Margareta, Maivi, jag och Bosse.
Från en annan vinkel: Bosse, S-G, Margareta och Maivi.
Och så ÄNTLIGEN föll skymningen och vi kunde premiärtända vår trädgårsbelysning.
MYCKET vackrare i verkligheten!
Kameran envisas ju med blixt, vilket inte gör den uppåtlysande strålen
över stammarna rättvisa.
Gästerna uttalade sig artigt och entusiastiskt - därefter åkte vi till "Tha Sea"
(vår favoritrestaurant) och åt grillade räkor - sedan hem till oss igen för
mera drinkar och superb efterrätt (Maivis!).
En värdig invigning!
Millert - och Björn
Vår gode vän Millert Wiberg på Scandinvian Village fyllde 75 unga år
den 13 mars 2010.
Det firade hanmed en jättetrevlig fest i poolbaren. Anekdoter,
levnadstillbakablickar (Millert har spelat i allsvenskan i fotboll i Älvsborg)
varvades med sång: och det var Evert Taube-visor för hela slanten!
Vi drack vin, åt snittar och sjöng/skrålade - rätt falskt faktiskt...
Kitty överräckte massor med blommor och blader från oss alla. Och han
fick en bok om Evert Taube - lämpligt nog - av mig.
Det strävsamma gamla paret - som aldrig missar en fest!
Björn
Yngste sonen Björn började och slutade sin Thailandsemester hos oss.
Dessemellan var han ute på olika öar ( Koh Chang och Koh Sameth) och
snorklade och festade med mera jämnåriga..
Solbrännan hade djupnat, när han kom tillbaka till oss den 14 mars.
Samma natt flög han hem till kalla Sverige igen.
Björn - du är välkommen tillbaka hit - any time!
Pattaya - konstrunda
Pattaya är en betydligt större stad än Bangsaen.
Den är livlig, pulserade, exotisk, nästan som ett mindre Bangkok.
Men - här finns avarterna också, mycket turister, mycket sexhandel,
något som vi är förskonade från i Bangsaen.
Här finns dock många konstgallerier, både exklusiva konst- och
inredningsaffärer och små pittoreska konstgator, där konstnärerna sitter
i små bås och målar hela dagarna.
Här på bilden en större konsthandel, där jag köpte min sovrumstavla.
Ett av "båsen" på den lilla konsnärsgatan, där vi köpt de flesta av våra tavlor.
Och här ett annat - där vi dock INTE köpte något!
Men här står jag och väntar på, att vår tavla (på bilden) ska bli färdig.
Vi åt lunch på en tjusig italiensk restaurant, som dessutom hade en
mysig innergård (bilden)..
...och gick en liten bit på Pattayas strandpromenad - vacker - men för
mycket sexhandel för att man ska kunna njuta.
De här (fula?) dockorna är otroligt populära i Thailand...
...liksom dessa skönsjungande(?) damer!
Men det blev inga dockor utan en intagande "sawodhikah"-dam, som nu
står på plats och välkomnar gäster i vårt hem!
Här står hon i all sin guldglans!
Några exempel på annan konst vi köpte: här tuktuk-tavlan,
ett MÅSTE, tyckte vi!
Min stora sovrumstavla....
Kvinnliga bakar i rött och blått, gör sig bra bakom soffan!
Gästrummet (S-G:s rum f.n.) har tilldelats ett par lysande, vackra tavlor...
...och här och var klättrar gekkoödlor på väggarna!
En målning från Bangkok och den stora marknaden/torghandeln...
...och till slut denna målning - också från Bangkok - "floating market".
Nu har vi faktiskt rätt fullt på våra väggar....
Grande Finale
Den 6 mars 2010 var det Grande Finale på Scandinavian Village, vilket betyder: säsongsavslutning.
Alla tävlingar var nu avslutade, liksom alla gemensamma aktiviteter och en hel del priser utdelades (jag vann dambowlingen på bästa 3-serie, 449 poäng, om ni undrar? Nähä...).
Många åker hem till Sverige i mars/april, men fortfarande finns det mesta kvar att göra - på egen hand.
Vi åt en trerätters middag (över 100 personer var anmälda) och lyssnade till en helt FANTASTISK konsert med operasångerskan Monica Einarsson, tillsammans med sin man Christian (piano) och danske Henrik Simonsen på kontrabas.
Monica och Christian driver annars Villa Ancora utanför Trelleborg, i Haglösa, närmare bestämt!
Alla åt oxfilé utom jag, som åt grillade kungsräkor (ovan)...
...men först "förfestade" vi på rysk champagne hemma hos jättetrevliga
Chris och Lasse i A-huset.
Sedan blev det välkomstdrink i restaurangen, medan solen gick ner och
värmen dallrade i det tilltagande mörkret.
Här fr.v. Åke, Elisabeth, jag och Egon.
Festen är i full gång...
...och snart sjöng Monica Einarsson, så att man fick ståpäls och glasögonen
sprack (på min bordskavaljer).
Varför stirrar jag?
Lilla Leck , vår alltiallo, tog denna bild med min nya kamera
(den gamla hade tappat en pytteliten del och funkade inte längre)
och det tog tid för kameran att fyra av blixten...kanske därför det fåniga stirrandet..
eller så är jag salongsberusad (isåfall i likhet med S-G!)
Lilla Leck, lätt förskräckt, i S-G:s famn.
Sedan gick vi hem, dansband var inte riktigt vår melodi....
Sjukhus och strandpojke
Ett av mina återkommande "nöjen" i Thailand är att åka till Sriracha sjukhus.
Det händer varje gång jag är här, dvs. jag blir sjuk av olika konstiga anledningar.
Denna gång var det en elak halsbakterie, som vägrade lämna mig.
Men den thailändska sjukvården ska då alltid överdriva:
Jag blev ( som vanligt) hämtad i ambulans och
(som vanligt) vägrade jag att lägga mig på båren eller åka rullstol, när jag
kom fram till sjukhuset!
Någon måtta får det ändå vara!
Två allvarstyngda personer: S-G som följde med till sjkhuset och vår
sjuksköterska på SV, som lämnade över alla handlingar till ambulansföraren.
Men passet behövde jag inte visa:
Jag har ju (nästan) klippkort på sjukhuset i Sriracha...
Här sitter patienten, som vägrade lägga sig på båren i ambulansen,
på väg till sjukhuset.
Men det var (gudskelov) inte med tjutande sirener.
Framme i Sriracha.
Här ser vi "värdinnan" som lotsade oss rätt.
Iförd bästa sidenklänningen och högklackade skor!
Fint ska det vara!
Sjukvården i Thailand är fantastisk (men rätt dyr för oss falanger)!
Den är snabb, effektiv och empatisk.
Man känner sig som en VIP-person!
Sjukhusen är kliniskt rena, inbjudande och just detta sjukhuset har havsutsikt.
Jag fick snabbt god hjälp av en läkare, som verkligen tog sig tid.
Och rikligt med medikamenter, som var färdigställda någon minut efter läkarbesöket.
Men allra först måste jag (som alltid) vägas och mätas och tas blodtryck på!
Sedan stod ambulansen och väntade utanför dörren.
Heja Thailand!
Badpojken Björn
Yngste sonen Björn besökte oss i vårt paradis i fem dagar och njöt av
pool-livet...
...och (hostiga och snörvlande) mammas omsorger.
Vi var också nere på stranden i Bang Saen....
...där tidvattnet hade spolat upp små underbara fiskar (som man annars
bara ser i akvarium) på stranden.
Efter badet gick vi på café och åt bakelser och drack kaffe!
Den 4 mars lämnade Björn oss för nya äventyr nere på ön Koh Chang,
där han ska dyka, snorkla - och festa.
Men han kanske kommer tillbaka hit någon dag, innan han far hem till kalla Sverige...
