Strandrosen

Vi gjorde en tredagarstur till Kambodja, tillsammans med min syster och svåger,
för att få uppleva Ankor Vat och andra framgrävda och restaurerade buddhistiska 
tempelbyggnader- världens sjunde underverk och världens största tempelområde,
400 kvadratkilometer.

Här dock vårt hotell i Siem Reap i kvällsbelsyning.




Hotellet var fyrstjärnigt och verkligen komfortabelt....




...med en vaktande drakhund utanför.




Vår guide (som vi bokat inför resan på vår egen resebyrå hemma på SV) 
tog oss först med till en hantverksskola för handikappade ungdomar.




Imponerade konstverk av många olika slag, minutiöst grundligt arbete
låg bakom varje skapelse.




Djup koncentration...duktiga elever!




Efter lunch åkte vi båt ut till "the floating Village" som var, vilket framgår
av namnet, en flytande by, där många vietnamesiska illegala invandrare
bodde i största misär på risiga båtar, uppallade på pålar i vattnet och
där barnen rodde runt och lekte i och utanför små frigolitlådor eller plåtbaljor
 - otäckt eftersom det förekom krokodiler i vattnet.... 




Här ser vi ett "hus" på pålar, ganska hyfsat jämfört med många andra...




Den här lille pojken låter sig fotograferas med en orm om halsen -
 - för pengar givetvis.
Han vill ha en dollar, annars kommer han ombord med ormen....

Fattigdomen har många ansikten och stor uppfinningsförmåga.

En annan fantasifull bosättning... (man tager vad man haver?)




Vad jag kunde förstå, levde de flesta på fiske - och turister.




Ytterligare en miljöbild - eller en tuff verklighet, obegriplig för oss i vår
skyddade ankdamm.




Några andra innevånare i the floating Village - mätta och slöa - gudskelov!




Och här sitter vi sedan i skön miljö och smörjer kråset...motstridiga känslor.





Utsikt från vår balkong på hotellet i Siem Reap...




....och min gubbe på samma balkong.




Men nu äntligen: Ankor, den forna huvudstaden som byggdes upp mellan
800 - 1200-talet och som övergavs på 1400-talet för att falla i glömska
under djungeln, som växte över och dolde staden i århundraden.
Först på 1800-talet återupptäcktes Ankor av en fransman.
Templen grävdes fram och restaurerades, bostäderna hade förmultnat,
eftersom de var av trä.
Ankor Vat är det största tempelområdet, men det finns hundratals andra
tempel och fler återstår att upptäcka, gräva fram och restaurera.
Ankor-området är världens största tempelområde och tillhör världsarvet
och är ett av världens sju underverk.




Enorma träd med lika enorma synliga rötter har kvävt och dolt
tempelbyggnaderna under många hundra år.
Det är fashinerande och imponerande - men allra mest blev jag tagen
av att varje liten sten hade en inristning, en relief, föreställande att djur,
ett ansikte eller någon annan symbol.
Och stenarna är miljoner för att inte säga miljarder...




Här står (lilla) jag vid ett av dessa jättelika tapokträd...




...och här står S-G i skuggan - det var varmt!!




Sagolika, fantasieggande trädrötter på dessa Tapokträd!




Här har jag försökt fotografera in i ett tempel med rum efter rum i fil.




Detaljstudie...




...och en jätterotstudie med två små tändstickor till människor.




Ännu ett tempel...




Ännu en detaljstudie av ett vaktande djur/drake(?) framför ett av templen.




Bayontemplet i dubbel upplaga....




...och med fyrklövern framför: fr.v. jag, Nickan, Kenneth och S-G.




Ett av många, många jätteansikten som blickade ner på oss från forntiden...




Dessa enorma tempelbyggnader överallt...




Den heliga elefanten avporträtterad i en stor relief.




En hel armé av soldater längs bron...




...och ett (mot)villigt poserande par med en lång rad munkar bakom sig.




Till slut: det mytomspunna Ankor Vat...




...framför vilket vi måste låta oss fotograferas - så att vi har bevis på,
att vi verkligen varit där!

Men det känns overkligt ändå....




På kvällen åkte vi till en stor restaurang, åt buffé och såg på fantastiska 
dansuppträdanden....




...av gudomligt vackra Kambodjanska kvinnor och män med händer och
fötter som verkade helt elastiska och böjbara åt olika håll....


 

...och dräkterna var inte heller fy skam: säkert symboliska och berättande
saker, som vi bara kan gissa oss till utifrån dansens ledtrådar.




Sista dagen i Kambodja var vi ute på egen sightseeing i Siem Reap.
Nickan ser livrädd ut - men det var mest spel för gallerier.
Riktigt behagligt var det att åka i tuktuken - även om det var högertrafik
 -  till skillnad från Thailand.

Jag passade på att få lite fotmassage och pedikyr med hjälp av något
hundratal fiskar. Det var en intressant upplevelse, först kittlade det ordentligt,
sedan blev det nästan som massage med alla dessa små nålstick mot foten.




Lite mer närbild på de små rackarna - och min högerfot.




Efter massagen smakade det gott med lunch - under ägget döljer sig
"fried rice " med grönsaker och tofu.
Mums!




Och här har vi S-G:s valav lunchrätt - förmodligen inte BARA grönsaker..

Efter lunch åkte vi hem till hotellet och badade i poolen, tog massage
(utan fiskar), tog en drink, åkte ut på stan igen och besökte några siden-
och konsthantverksaffärer mm. tills det var dags att ge sig av till flygplatsen
och återvända till Bangkok, BangSaen och Scandinavian Village.

En upplevelserik resa!

Det kinesiska templet i BangSaen är praktfullt.
Tyvärr får man inte fotografera
inomhus, varför de här bilderna inte kan ge någon rättvisa åt prakten
och rikedomen, som möter en, i våning efter våning.
Här några utomhusbilder av det pedantiskt skötta buddhistiska templet med
många viktiga symboler och figurer.

På vår sightseeing fick vi i uppgift att försöka räkna antalet draker i templet.

Kitty Cedermark ( i förgrunden på första bilden) från SV kom närmast
det exakta talet som var, om jag inte minns fel,
2860 stycken!




Utomhusurna med en manlig symbol framför. Han har en kula i munnen,
som man ska rulla på, då får man god hälsa och ett gott liv.




...utomhusdrakar ringlande runt pelarna...

...fler drakar och marmorgolv utanför de pampiga salarna, som är fyllda med mängder
av guld- och ädelstensgnistrande Buddhastatyer, symboliserande olika dagar, sol och måne,
element (vatten, eld, jord och luft), etik och moral (ärlighetens "gud", krigets "gud",
rättvisans "gud" osv).




Antalet tempelbyggnader på området växer hela tiden. Den första uppfördes
så sent som 1995 och det tog 4 år att bygga alla nu befintliga.




Det myllrar av drakar, tranor, tigrar och andra heliga djur.
Här en utsikt mot havet och det myllrande djurlivet.
Allt välhållet och in i minsta detalj utformat.
Imponerande!

Väl undangömt och på slingriga vägar kommer man till Spöktemlet i BangSaen.
Där finns - som vanligt - många Buddhastatyer i olika skepnader, men också
handfasta och avskräckande figurer från dödsriket, som ska illustrera vad
som händer, om man inte är en god människa under sitt jordeliv.
Det är ingen måtta på de hemskheter som väntar....




...som t.ex. att bada i flytande/glödande lava, eller...

...bli hackad av en rovfågel, som drar ut ens inälvor...

...eller kedjad och misshandlad i all sin groteska fulhet...





...som inte visste några begränsningr - i varje fall inte, när det gällde
längden på tungan.





En hoper dödsskallar hittade vi också - kanske en påminnelse om vårt korta jordeliv?
Enligt buddhismen återföds man, till vad är helt beroende av ens förra jordeliv.

Vi såg många skolklasser på tempelplatsen - men i dessa dataspelstider,
där våldet är mer regel än undantag, kan knappast dessa groteska individer
skrämma barn till godhet och lydnad.
Eller?





Lek, vår söta och duktiga guide och alltiallo på SV, berättade om en annan
"tradition" inom buddhismen, som det är svårt att känna sympati för.
Man fångar fåglar i nät och sätter dem i en trång bur. Sedan får den som
vill köpa en fågel, som blir satt i en mindre bur och därefter släppa ut den till frihet igen.

Har man gjort en god gärning då?





Skam till sägandes köpte vi var sin fågel och det kändes åtminstone bra
att kunna släppa ut den.





En annan "god gärning" som vi gjorde, var att skänka en slant till tempelområdet.
Som ett tack fick vi skriva våra namn på en tempelsten och blev därefter delaktiga
i det heliga.
På köpet fick man en god hälsa och ett gott liv - ingen dålig utdelning för några baths...

En surrealistisk dag blev det, när min kompis Monika och jag stack till
Bangkok denna måndag.
Vi åkte med en minibuss från BangSaen på morgonen och det brukar normalt
ta en timme och femtio minuter till Bangkok.
Denna (racer)förare slog alla rekord genom att "landa" i Bangkok på en
timma och tio minuter!
En hiskelig färd, jag vågade inte titta framåt och inte Monika heller.
Bussen krängde hela tiden oroväckande, när han nästan oavbrutet bytte
fil i hög hastighet - som jagad av blixen!
Hu!
Men fram kom vi och här står jag vid entrén till "World Center".




Men innan vi kom dit, tog vid "the Skytrain" ett antal stationer.
Vi stod först på fel perong, vilket Monika illustrerar ovan, men till slut
hittade vi rätt och kom iväg till Siam street.
Trodde vi....




Skyskrapor fanns det gott om...




..av olika sort och utseende, men ingen Siam Street...




Ett fint monument hittade vi dock....




..och en söt elefant.




I jakten på shoppingcentrat MPK på Siam Street blev vi utmattade och 
hämtade nya krafter med blåbärscheesecake och cappuchini på World Center, mitt bland
alla juvel- och guldbutiker och vakter i vit uniform.




Efter många turer hit och dit, rena snurren, då vi kom tillbaka till samma
plats tre gånger i rad (många skratt!), hittade vi vårt shoppingcneter och
det inhandlades skor och diverse vackra blusar/tröjor.




Den sena lunchen åt vi på en synnerligen surrealistisk restaurant, jättestor,
maträtter överallt som man beställde via plastkort, man fick vid entrén och
sedan fick man knata någon kilometer för att få tag i en öl till maten.
Och betala fick man inte förrän man skulle gå och då fick man ställa sig
i en kö vid utgången och lämna fram sina kvitton och plastbrickorna.

Men mätta blev vi på någon sorts tacos med wokade grönsaker och annat odefinierbart.




Hem åkte vi INTE med racerföraren - aldrig mer - utan vi tog en taxi,
vars chaufför körde oss lugnt och behagligt hem till BangSaen.
Våra gubbar fick var sin snygg tröja av märket Espri, från det fashionabla varuhuset World Center.

Tack Monkan för denna upplevelserika och roliga Bangkokdag!

Våra goda vänner, Mats och Mia, ställde till kalas, när de skulle inviga
sin nyinredda lägenhet på Scandinavian Village, BangSaen.




Vi var 14 inbjudna som försåg oss med delikata snittar (med tillhörande
delikata drycker), det mesta importerat från Sverige med Mats bror,
som är på besök.

Och här står, alltid pigga och glada, Chris tillsammans med mig och lite
bubbel i glasen.

Snittar med skinka, västerbottenost, lax, ädelost mm. fick en rykande åtgång!

 Det stilfulla och vackra vardagsrummet i sobert svart och vitt. 

Lika stilrent sovrum i samma färgskala...

...och en inbjudande altan.

Till sist en liten gynnare, som satt på min sovrumsvägg ikväll,
även den i sobert svart på vitt.
Slända? Stekel?
Who knows?