Sensommar i trädgården
Vi är nu inne i andra halvan av augusti månad och - motvilligt - måste jag erkänna, att
det finns tecken som tyder på, att sommaren går mot sitt slut.
det finns tecken som tyder på, att sommaren går mot sitt slut.
Vår och sommar är mina favoriter bland årstiderna, så visst är jag vemodig inför detta
faktum.
Nu är mycket dagg i gräset, spindlarna väver sina nät överallt, bladen gulnar på
björkarna, mörkret kommer allt tidigare om kvällarna.
Men - än blommar vår trädgård. Och i vissa fall har blommorna övergått till ätliga bär.
Här min fina vita syrenhortensia, vars blommor liknar fint knypplade spetsar.
Fackelblomstret, som jag fått av syrran, blommar fint vid brevlådan...
...och grannen, den intensivblåa Riddarsporren, är inne på sin andra blomning i sommar.
Lagerhäggens blommor liknar skimrande pärlor på stråna.
Vackert!
Vi har ju annan, större, lagerhägg, som aldrig blommar, men har friska
blanka gröna blad. Fint det också.
blanka gröna blad. Fint det också.
Men dessa små pärlor är ljuvliga.
"Du lindar av olvon en midsommarkrans..." - ack, tänk om det vore midsommartid ändå!
Men olvonbuskarna blommar i alla fall för fullt.
Men olvonbuskarna blommar i alla fall för fullt.
De rosa höst(!)anemonerna blommar vackert, de också. Nu väntar jag bara på att de
vita av samma sort ska slå ut. Fullt med knoppar har den!
vita av samma sort ska slå ut. Fullt med knoppar har den!
Syrenhortensian igen. Större än någonsin.
Aroniabuskarna dignar av snart mogna bär. Något för min frukostyoghurt, fulla av
järn och c-vitaminer, antioxidanter mm.
järn och c-vitaminer, antioxidanter mm.
Den vita fjärilsbusken slår ut sent, förmodligen för att den står mer i skuggan än den
rosa. Men nu är den på god väg...
rosa. Men nu är den på god väg...
Fjärilar: kom och ta för er!
Den vita malvan, min älskling, har blommar hela sommaren och har inte gett upp...
...än! Dessa skira, florstunna blommor är en fröjd för ögat.
Gräs av olika slag frodas och växer sig höga och breda i rabatterna...
..liksom den rosa fjärilsbusken, som nästan...
...hunnit blomma ut. Men fjärilarna gillar den skarpt ändå.
Dessa långskaftade gula blommor (Rudbeckia?) fick jag av syrran i våras. Hon hade
tröttnat på dem och deras tilltagsenhet att breda ut sig överallt.
tröttnat på dem och deras tilltagsenhet att breda ut sig överallt.
Men här utgör de en pigg färgklick. Ännu så länge. Vi får väl se framöver...
Den uppstammade rosen, Satchmo, som jag köpte i slutet av juni, har blommat med
sin intensivröda färg ända sedan dess.
Men rabatten, som den står i, är jag inte nöjd med.
Det får bli en förändring till nästa sommar.
Slutligen den fina Ullungrönnen, tyngd av sina klasar och sitt snart röda bladverk.
Den har växt otroligt mycket på bara 1,5 år.
Den har växt otroligt mycket på bara 1,5 år.
Skönt med ett nytt träd framför huset, de tidigare askarna som stod där, drabbades av asksjuka
och grenarna föll bara av hela tiden. Så de fick sågas ner, tyvärr.
Mycket finns kvar i trädgården att visa. Men det får bli en annan gång.
Kommentarer
Postat av: Monica
Så fin er trädgård blivit! Där är ju något som blommar hela tiden - precis som det ska vara!
Kram!
Trackback
