Resan till Almerimar

 Mandelträden blommar i Almerimar.
Men resan dit var lång, nästan 300 mil från Höllviken till denna lilla hamnstad i Andalusien.
 
 
Vi åkte hemifrån den 27 januari i  snöstorm med fullpackad bil och Hampe i bur i
baksätet. Även i Danmark snöade det häftigt, så vi tog färjan mellan Rödby - Puttgarden
istället för att köra bil hela vägen genom Danmark.
I Tyskland fortsatte snöovädret ett antla mil och det var inte roligt att köra i tät trafik
och halka. Men det gick.
Första anhalten var den lilla idylliska staden Greven i närheten av Osnabrück, där vi
bodde över på ett mysigt Gasthaus. På morgonpromenaden med Hampe mötte jag
den kvinnliga brevbäraren på cykel och hon ropade glatt "Morgen!" till mig.
Det kändes, som om jag gärna kunnat bo i denna lilla stad.
 
Bilden ovan är från Perpignan (fast S-G påstår något annat) men dit har vi ännu inte hunnit
i denna reseberättelse.
 
Vädret blev bättre och bättre, ju längre söderut vi kom och temperaturen steg sakta uppåt
 - vad annars?
Solen sken och berg började dyka upp längs vägarna.
Andra anhalten var Langres i Frankrike, inte så mycket att orda om. Smala sängar,
trångt om saligheten. Men vi var trötta efter nära 70 mils körning.
 
 
Man kunde märka, att man närmade sig mer sydliga trakter, när man tittade ut genom
fönstret på morgonen.
Så for vi vidare med pick och pack och en tålig vovve, som inte sade ett pip under resan.
Det var bara, när vi lämnade honom på hotellrummet ( på alla ställen fick man inte ha
hund med sig in i restaurangen), som han ylade och gick an. Vi åt så fort vi kunde.
 
Tredje anhalten var Perpignan i Spanien, hotellet hade vi verkligen svårt att lokalisera
trots GPS. Vi for förbi flygplatsen tre gånger (!) och snodde runt i rondellerna ett antal varv, innan vi
kom rätt. Men på sätt och vis var det bra: vi fick se mycket av Perpignans gamla kvarter, torg och
myllrande gator - i rusningstrafik dock.
 
 
Betalstationer dök upp titt som tätt. Vi valde dessa vägar trots avgifter, eftersom de
var bättre, mindre trafikerade och snabbare.
 
Sista anhalten var Alicante, där vi tog in på ett Ibis hotell, som våra vänner i Spanien
(Jörgen och Maya) rekommenderat. Rent och snyggt och fräscht. Lite opersonligt,
men vad gör det för en natt? Och Hampe fick vara med i matsalen ( vid  ett ytterbord).
 
 
 
Tunnlar fanns det också gott om i dessa bergiga trakter.
 
 
Sierra Nevada.
Mäktigt berg med snöklädda toppar.
 
 
Kvällssol över Medelhavet och Alicante.
 
 
Kvällspromenad (kylig) med husse och vovve i Alicante.
 
Oj vad vi var trötta! Men nu hade vi bara 33 mil kvar till Almerimar!
Vilken resa - den gör vi inte om i första taget. Men hem måste vi ju förstås -  om drygt två månader.
 
 
Framme!
En idyll som tagen ur en turistbroschyr: vita hus, rensopade gator och torg, kanaler med
välskötta fritidsbåtar, mysiga restauranger, vita hus med stora balkonger mot havet, grönblått Medelhav.
 
 
Men det var märkligt tyst och lugnt, få människor på gator och i hus. Något av en
vacker och skinande vit ödestad i väntan på den riktiga turistsäsongen?
Inte mig emot.
 
 
Obligatoriska ölen. Gubben fyllde ju år dagen innan, men det var inte läge att fira riktigt
under resans gång.
 
 
Vår altan med sol hela dagen...
 
 
...pool...
 
 
... vår utsikt över andra kanalen mot Medelhavet...
 
 
...mitt sovrum...
 
 
...vardagsrum...
 
 
...kök och tvättstuga (har tvättat både vitt och kulört idag och hängt till tork på balkongen)...
 
 
...mera vardagsrum (hade ju kunnat plocka undan S-G:s ryggsäck...)...
 
 
Vår lille vaktpost på balkongen. Nyfiken och på alerten!
 
 
Men ibland tar han igen sig på ett soligt trappsteg.
 
 
Idag, söndagen den 2 februari, har vi åkt upp i bergen för att hämta källvatten.
Vattnet rinner ner i strida strömmar från bergen, det är bara att fylla på i allehanda
dunkar och flaskor.
På vägen dit körde vi förbi blommande mandelträd, dignande apelsin-, mandarin-
och citronträd.
 
 
Vackra mandelträd, finns i vitt och rosa...
 
 
Underbara väldoftande mandelblommor.
Och i  den karga och bergiga naturen lyser nu också den gula ghinsten överallt, i skrevor, längs
vägarna och i bergssluttningarna.
Mimosaträdens ljuvliga blommor är nästan utslagna.
 
Våren är verkligen på väg här i Andalusien.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Nickan

Hej, så kul att få se lite bilder!
Wow, så vackert det är där ni bor! Och vilken fin lägenhet. Ditt sovrum ser ju så inbjudande skönt ut.
Men resan var lång och jobbig, förstår jag...
Och Hampe ser ut att må bra och har redan gjort sig hemmastadd, ser jag!
Ha det nu så jättebra, här töar det för fullt.
Kram!

2014-02-02 @ 23:50:04
URL: http://tjernhus.blogg.se
Postat av: Paula

Vilken resa! Förstår att det var jobigt, men det ser ju helt klart ut att vara väl värt mödan. Oj vilket ställe ni verkar ha hamnat på, ser ju helt underbart ut! Hade jag inte varit höggravid hade jag kommit och hälsat på! :)
Hoppas att ni får en fin vistelse, jag ska följa er här på bloggen. :)
Stor kram!

2014-02-03 @ 17:03:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0