Wanås och Hovdala Slott

 Varje sommar gör vi en utflykt med  Gunilla (kusin) och Aulis.
Så ock detta nådens år2016.
Gunilla är en hejare på att hitta intressanta utflyktsmål i Skåne. Så det blev
Wanås Slott med sin fantastiska slottsträdgård, full av de mest fantasifulla konstverk.
Precis överallt.
Vackert slott bebott av familjen Wachtmeister.
 
 
Gunilla hade (som vanligt) med sig fika. Jättegoda bullar och kaffe som intogs innan
promenaden genom den konstfyllda skogen.
 
 
Jag kan inte räkna dem alla. Eller förstå. Men sådana här "jättebollar" hade fastnat i
träden lite varstans.
 
 
Skogspromenaden var behaglig och vi var omgivna av jättehöga lövträd. Kändes tryggt.
 
 
Ett annat konstverk: Ute fast inne. Eller inne fast ute. Men söta taxar.
 
 
Detta hjärta såg ut som en liten blank skogstjärn på avstånd. Förmodligen granit.
Tror jag.
 
 
Höjdpunkten på promenaden: den över 600 år gamla eken. Mäktig. Orubblig. Imponerande.
I den har det hängt snapphanar/motståndsmän från 1400-talet. Om den kunde tala...
Skulle kunna sitta länge och filosofera med eken med stor E.
 
 
Färgglatt konstverk! Gula målade stammar och mark. Ute fast inne. Nja...
 
 
Miljötänk : i dessa glasboxar som från början var proppfulla med löv och annat
kunde man se hur lite det blev kvar efter förmultningen. Inte mycket.
Antar att det fanns med maskar i boxarna?
 
 
"MAMMA!"...."mamma!"....."Mamma!"....hördes det lite här och där i skogen. Och ibland
ett viskande "pappa!". Hittade högtalaren lätt maskerad. Men märkligt kändes det.
 
 
"Konstverken får ej vidröras". Men Hampe ville till matte...och kusin Gunilla ser betänksam ut.
 
 
Ett hus utan tak och väggar (men med fönster och dörr), kan det va´nåt?
 
 
Måste vara rätt dragigt och kallt. Om vintern.
 
 
Jättestor bahytt. Eller tehuva. Eller nå´t. S-G provar i alla fall.
 
 
Slottet igen. Men jättelika myror (!) klättrande på fasaden. Bäst att stänga fönstret på
natten.
 
 
Kissande damen vid vattenbrynet. Hon hade följdriktigt dragit ner byxorna och en
stråle kom då och då....
 
 
Hovdala slott. Såg inte bebott ut. Men hade fantastiska blomster- och nyttoväxtodlingar.
 
 
Och ett orangeri.
 
 
Fina Mårbackapelargoner i djupa fönstersmygar.
 
 
Otroligt storväxta blommor i slottsträdgården.
Efter rundvandring intog vi lite mat, dvs Gunilla och Aulis åt nyttigt (räkor resp. lax)
medan gottegrisarna Rigmor och S-G smällde i sig var sin crème brüllé  (tack Gunilla!).
 
Så slutet väldigt GOTT!
 
 

Sverigeresa nummer 5

 
 
 
 Den 8 juli 2016 gav vi oss iväg på nya Sverigeäventyr.
Det blev mer äventyr än vi hade önskat.
Längs upp i Västernorrland på Skuleberget. som skulle bli klimax på vår resa,
förlorade jag min kamera med alla bilder från resan ditupp, inalles 50 stycken mästerliga (!) foton.
Inte nog med det eller mycket värre:
S-G föll ner för berget (vi GICK ner 1400 meter med brant stupande berg och rullande stenar), gjorde tre volter och kasade sedan 7 meter utför.
Det kunde ha gått mycket illa.
Nu stannade det vid ömmande revben, spräckta naglar, blödande sår på armar, ben och fingrar.
Illa nog, men han kunde ta sig upp och gå ner den sista biten, medan jag plöjde i slyn under
liften för att försöka (förgäves) hitta min kamera.
Den hade jag tappat från liften i ett anfall av höjdskräck, då jag lade ifrån mig kameran för att
grabba tag om räcket högt där upp i luften. Det var bara det, att liften hade ett hålrum, som kameran föll ner i
och hamnade i slyet under.
 
Det var inte vår dag. Men utsikten från Skuleberget över Höga Kusten var magnifik. Nästan värd alla
motgångar. Men bara nästan.
 
För det innebär, att jag inte kan visa alla mästerligt tagna kort. Bara de som jag tog med gubbens mobil efter kameraförlusten och de han tagit parallellt med att jag tog med kameran.
Suck.
 
Vi började vår resa genom att köra till vår uppfödare i Lövestad och lämna våra små guldklimpar,
taxarna Hampus och Ville.
Så tog vi oss upp genom Småland och siktade in oss, som första anhalt, på Karlsborg mellan Vättern
och Vänern. Vi bodde på Kanalhotellet (inga bilder tyvärr) och hade en fantastisk utsikt över Göta Kanal.
Innan des hade vi gjort ett stopp i Hjo, en mysig sommarstad med liten fin hamn.
 
Efter vackra Karlsborg for vi vidare till goda vänner i Västmanland (Stolpbacken), som bor sagolikt vackert vid en sjöoch med en makalöst fin trädgård. Bosse och Margareta bjöd på en härlig sallad till lunch och hallon-
bakelser till efterrätt (inge bilder tyvärr).
 
Vidare till Pannkakshuset Bockahästen i Dalarna, ett originellt ställe som drevs av två utflyttade och utbrända
Stockholmare. som i det fridfulla Dalarna hämtat nya krafter. Och öppnat ett Pannkakshus i Swabenswerk, ett
gammalt järnbruk från 1800-talet.
Träffade en trevlig åsna (inga bilder tyvärr) och spelade boule i sommarkvällen, tills knotten drev oss inomhus.
 
Nästa anhalt på vägen blev Carl och Karin Larssons hus i Sundborn. Och här har gubben tagit några bilder:
 
Lika pittoreskt i verkligheten som på alla bilder och målningar man har sett genom åren.
Vi gick på en rundvandring inne i huset, där guiden berättade anekdoter och fakta om
makarna Larssons liv. De fick 8 barn, varav ett dog vid späd ålder. Både Carl och
Karin målade och Karin vävde och designade i stort sett hela huset. Trevligt att guiden
inte bara berättade om Carl Larsson...
 
 
Här går jag och kollar mina bilder i min numera försvunna kamera. Suck.
 
 
Pedantiskt välskött hus. Men med tanke på avgiften för guidningen, kan man förstå att
det finns pengar till underhåll...
 
 
I färd med att fota...snygg ställning!
 
 
Höga Kusten Bron i Ångermanland. Pampig och majestätisk.
 
Björkuddens Hotell i Ångermanland, där vi tillbringade en natt.
Och där gubben blev bestulen på sina RayBan-solglasögon av en italiensk motorcyklist...
Men middagen var delikat, jag åt abborre (inga bilder) och gubben strömming.
 
 
Utsikt från Skuleberget över Höga Kusten, världens högsta kustlinje sägs det.
Och det var en extraordinär upplevelse, himmelskt vackert.
 
 
Makalös utsikt från Skuleberget.
 
Verkligheten var mäktigare än vad bilderna kan återge.
 
 
Man får ju inte alls det djupet i bilderna, hur brant det var och hur högt uppe man var.
 
 
Höga Kusten-bron igen.
 
 
Vårdcentralen i Härnösand, dit vi åkte för att få gubben omplåstrad efter fallet på Skuleberget.
Det blev både bandage och plåster...och vänligt mottagande.
 
 
Försök att fånga de underliga molnen i Norrland. De såg inte ut så hemma, liksom
"kammade", som långdragna vävnader. Men det lyckades inte riktigt....
 
 
Nästa anhalt Gävle, där vid bodde på Elit Hotell (jätteflott designat) och där jag åt
den bästa (och dyraste) "pizzan" i mitt liv: på tunnbröd med västerbottenost och löjrom mm.
 
 
Gävle slott och en omplåstrad gubbe.
 
 
Färden gick vidare mot Stockholm, där vi bodde centralt och bra på Park Hotell på
Karlavägen.
Har nästan blivit ett stamställe.
Men innan dess stannade vi i Roslagen och åt en underbar citronmarängpaj....
 
 
En uppruggad råka ( kaja?) väntar på att jag ska lämna några smulor...
 
 
Alltid ett stopp på vägen i Trosa, denna idylliska lilla stad i Sörmland.
 
Fina välhållna hus. Prunkande rabatter.
 
Ett objekt som jag fotat förut. Men det hjälper inte...
 
Sista övernattning före hemresan: Stegeborg utanför Norrköping i St: Annas skärgård.
Där har gubbens brorson Calle med hustru Teija köpt en stuga med strandtomt.
Idylliskt!
 
 
Som sagt. Strandtomt.
 
Och brygga. Och båt (ar).
 
Herrskapet själva. Som håller på med planering för utbyggnad och om byggnad av kåken
till hösten.
 
 
Vårt lilla krypin uppe på en liten kulle. Jättemysig gäststuga och helt ny!
 
Gäststuga och gubbe.
 
 
Teija och jag tog en skön långpromenad och plockade mängder med blåbär och
smultron. Lyx!
 
 
Herrskapet uppe på kullen.
 
 
Brahehus vid Gränna på vägen hem.
 
Ett annat "stamställe" på våra resor är Vittsjö och kaffestugan där. Vi äter alltid nygräddade
våfflor med grädde/glass och olika sylter. Mums!
 
Och sedan. Vägen till Lövestad (den 14 juli) och våra älskade taxar. Och så hem och boa in sig igen.
Borta bra, men....
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0