S-G 80 år

Tiden går.
Eller är det bara något mänskligheten hittat på?
En filosofisk fråga.
Eller så har vi behov av att skapa kontroll även om detta är en omöjlighet.
Vi har ingen kontroll.
Men vi kan fira ändå.
Och det gjorde vi torsdagen den 30 januari 2020.
 
 
 
Grannarna i norr hissade flaggan trots regn och rusk.
Det har varit mycket regn och rusk denna vinter.
Som egentligen är en fortsättning på hösten.
Vädermässigt.
Men kan kan ju alltid fira inomhus.
Och det gjorde vi.
Vi började med champagne.
Veuve Clicquot Ponsardai.
Eller Gula Änkan.
 
 
 
Festföremålet i högsätet.
Njöt av dagen trots den något trötta looken.
Det kostar på att fylla 80 år.
 
 
 
Vi hade slagit på stort och beställt en skaldjusplatå och den var välfylld
vill jag lova.
När jag packade upp, tänkte jag, att här gäller det att gästerna är mycket
hungriga och älskar skaldjur.
Jag fick rätt på båda.
 
 
 
Färska räkor och havskräftor.
Mums!
 
 
 
Svenska humrar.
Lyx!
 
 
 
Längst till vänster skymtar en hög krabbklor.
Till skaldjuren serverade vi aiolisås och gravlaxsås, varm baguette och västerbottenost.
 
 
 
Syskonparet Carl och Annika.
Som bara ääääälskade skaldjur.
 
 
 
Janne och jag.
Vi gillade också maten.
Och drycken, en chablis (eller två...eller..) till skaldjuren.
 
 
Efterrätten var en sluttande cheesecake (hade fryst snett i frysen)
med färska bär och dessertvin.
 
En fantastikt rolig kväll med mycket skratt och minnen.
Värdigt en 80-åring.
 
 
 

Ystad Saltsjöbad Trettonhelgen 2020

 
 
 
En solig Trettondagsafton med hög himmel över gröna fält satte vi kurs mot Ystad, efter att ha lämnat av våra små taxar hos Görel, vår uppfödare,  i Lövestad. Hampe visade genast sin annars dolda ledartalang med hög svansföring, medan Ville ängsligt följde varje steg vi tog. Han ville inte vara där -  i vanlig ordning. Som ett barn på dagis. Fast det blev nog roligt när husse och matte väl avlägsnat sig. Vi fortsatte vår färd och checkade in på Ystad Saltsjöbad strax efter tre på eftermiddagen. I receptionen sa den vänliga kvinnan att vi uppgraderats till rum med utsikt.
Alltså havsutsikt.
 
 
 
Vädret hade sakta ändrat karaktär med dimmiga skyar, men utsikten var ändå
rogivande denna januarieftermiddag 2020.
 
 
 
Ett trivsamt ombonat rum om man var pygmé.
Vi som inte var det fick samsasom den lilla fria ytan ändå. Värst var det i badrummet, där duschdörren fastnade i golvet och jag fick andas djupt flera gånger, inövad yogateknik, för att inte drabbas av panik. Gubben räddade i vanlig ordning.
 
Efter att ha installerat oss, det vill säga klivit över och under varandra i det trånga rummet, gick vi på upptäcksfärd i huset som bestod av många hus, många trappor, oändligt antal korridorer, Spa, barer, restauranger, mysrum, relaxrum, behandlingsrum mm. så hamnade vi, något förvirrade,  i baren närmast Spat. Vi beställde var sin G&T och slog oss ner i var sin bekväm soffa. Allt var bra tills jag reste mig och upptäckte att jag var våt i baken.
Inte lite heller. På båda sidor.
Äsch tänkte jag, en badgäst som satt sig innan badbyxorna var torra.
Men ju mer det våta torkade, desto brunare blev det..
Kaffe?
Annat?
Det var de enda byxorna jag hade.
Fick lämna in dem i receptionen och gå i badkappa och flipflop när jag inte var iskrudad klänning.
 
 
 
Men varför var vi överhuvudtaget här?
Mina föräldrar hade fixat till det så att jag föddes på trettondagen, så enkelt var det. Och det hade gått 75 år sedan dess. Skulle man fira det eller beklaga det?
Vad är tiden?
Ett mänskligt påfund.
En ständig stressfaktor.
En möjlighet till fest.
Vi valde det sistnämnda.
På Gildas.
Något vi aldrig kommer att ångra.
Åttarätters meny med vinpaket.
WOW!
 
 
 
Eftersom jag försöker vara vegetarian och gubben inte, så hade vi olika menyer som synes.
Men båda var supernöjda och oroliga.
Skulle vi orka åtta rätter i rad?
 
 
 
Ser det inte gott ut?
Men det var det, himmelskt lena smaker, bara jag inte stressat i bakhuvudet hur jag skulle orka allt. Tänk om nästa rätt var ännu godare?
 
 
 
Den här såg ju liten och behändig ut.
Puh!
Och god!
Mycket god!
Nya viner avsmakades och dracks hela tiden.
Stressen i bakhuvudet lugnade ner sig efter hand.
 
 
 
Vegetarisk lasagne.
Som jag hade bävat för.
Lät mäktigt. Var super!
Wow så gott!
Vitt vin serverades till denna måltid. Smaklökarna levde rullan..mmm.
 
 
 
Som sagt. Vi tog vinpaketet. Rakt av.
 
 
 
 
Efterrätten var hemgjord hallonglass med hallonchips och en större mängd mindre småkakor.
Men nu hade jag tappat räkningen på alla rätter.
Befann mig i en högre sfär både själsligen och kroppsligen.
Urschäkta.
 
 
På Trettondagen anlände sönerna.
Men då hade jag redan avverkat en blind dansk helkroppsmassör (stark i nyporna men oh så skönt) och en seende fotmassör (började med att droga mig med en trasa indränkt i mentol över ansiktet.)
 
Var på något sätt redan uppledad och avledad.
 
 
 
Vi tog en drink (!) i våra fina badrockar och spelade ett konstigt spel.
Vad hette det? Får fråga sönerna.
Men Ludde och jag vann med 15 - 1 mot Gubben och Björn. 
 
 
 
Björn koncentrerar sig. Det behövdes.
 
 
 
Sedan bar det av till en av de "varma källorna" utomhus.
Vinden var råkall med badbaljan var riktigt het.
Och nej, jag var inte rädd och jag ville inte gå upp.
 
 
 
Ännu en varm källa.
Och nya drinkar.
 
Sedan badade vi i den stora bassängen inomhus och i en isbassäng (brrr..!)
efter att ha bastat i ångbastu och vanlig bastu.
 
Helt  slut till slut.
 
 
 
Själva födelsedagsfirandet började med att födelsedagsgrisen dansade solo i baren.
Ingen dålig början.
 
 
 
Sönerna och gubben var måttligt roade.
Men drinken var god.
 
 
 
Nåväl.
I stora restaurangen, Port, där vi bokat bord denna kväll, startade vi med champagne.
What else?
 
 
 
Och mera champagne...
Sedan en trerätters meny.
Kändes lite futtigt...med tanke på gårdagen.
 
Sönerna höll tal, den ena stående, den andra sittande.
Deras ömma moder blev rörd till tårar.
Mest för att de båda, förutom alla superlativer (!), tyckte att de kunde
prata om "allt" med sin mamma och att hon var en stötta vad de än tog sig för.
Man har lyckats.
Någorlunda.
 
 
 
 
 Frångick min veganism för att äta en inbakad languster till förrätt.
Mäktig.
God.
Yngste sonen fick hälften.
 
 
 
Huvudrätten var gratinerade rotfrukter och grönsaker med friterad persilja
Med Gildas meny snurrande i huvudet var det lite av en besvikelse.
 
 
 
Men - vad är väl en god födelsedagsmiddag utan en avslutning
med en knastrig Creme Brüle och en dubbel Espresso.
Ingenting.
 
Se det var en hejdundrande firande som fortsatte in på småtimmarna.
 
Tusen tack till Ludvig, Björn och min käre Gubbe!
💗 💖 💓
 
 
 
 
 

RSS 2.0