Återträffen
Äntligen var det dags!
I flera år hade Lillemor och jag pratat om, drömt och planerat för en återträff.
Vi gick studie-och yrkesvägledarlinjen på Lärarhögskolan i Malmö 1974-75 och vi var
59 karismatiska, färgstarka, vetgiriga och krävande studenter, som efter ett års studier gick
ut i verkligheten som "syokonsulenter".
Vad blev det av oss?
Detta ville vi veta och därför träffades vi och planerade för en återträff, först med en intresse-
anmälan med brev till de 50 som fanns kvar i livet och så småningom fastställande av dag
och tid och plats.
Många timmar arbete resulterade i att 18 glada 30- och 40-talister strålade samman på
Falsterbo kursgård igår.
Vi höll på i över tolv timmar med att berätta, diskutera, gå tipspromenad, äta gott och umgås
denna varma septemberdag i Höllviken.
Lillemor och jag höll i ramarna och tiden och det kändes faktiskt som ett tolv timmar långt
undervisningspass, men roligt var det och mattheten idag kan jag leva med.
Många talade om en återträff igen. Kanske om några år...
Ett gott betyg!
Från vänster Ingela, Lisbeth, Lars-Göran, Gunilla och Bodil.
Stig
Christina
Sören
Britt
Bodil
Kristina
Lutz
Lars-Göran och Lisbeth
Elisabeth (84 år) och Bodil i bakgrunden.
Birgit G
Karin och Lisbeth
Från vänster Britt, Gunilla, jag och Bodil
I väntan på middagen: Sören, Elisabeth, Christina och Stig.
Lisbeth och Lillemor (min lilla bil i bakgrunden)
Elisabeth, Sören och jag
Birgit och Kristina
Två med käppar: Stig och Elisabeth (fast Stig glömde sin käpp efter en bättre middag
och stegade iväg med spänstiga steg...den finns att hämta på Falsterbo Kursgård!)
och stegade iväg med spänstiga steg...den finns att hämta på Falsterbo Kursgård!)
Äntligen middag!
All heder åt Falsterbo Kursgård som ställde upp med utmärkt service och god mat till
ett mycket facilt pris:
För 405 kronor per person fick vi:
Förmiddagskaffe med frallor och kakor
Lunchbuffé med bl.a. stekt strömming, fyllda paprikor, stort salladsbord, dryck och kaffe
Eftermiddagskaffe med smarriga choklad- och morotskakor mm.
Supé med halstrad röding med tillbehör, chokladmousse med flarn och hallonsås mm.
Tillkom dryck, t.ex. ett glas vin för 55 kr.
Dagen var intensiv och stimulerande och vansinnigt spännande och rolig.
I tolv timmar avverkade vi våra (yrkes)liv från början till slut och inte minst våra framtids-
planar! För man blir aldrig för gammal för att ha framtidsplaner!
Vi hann med tipspromenad på syo-tema och diskussioner om utbildning förr och nu.
Och många glada skratt och allvarliga livsöden.
Och vänskap som återupptogs!
En synnerligen lyckad återträff!
Det gjorde vi bra, du och jag, Lillemor!
Och TACK alla ni som kom!
Ni som inte kom - ni gick miste om något unikt!
Sensommar i trädgården
Vi är nu inne i andra halvan av augusti månad och - motvilligt - måste jag erkänna, att
det finns tecken som tyder på, att sommaren går mot sitt slut.
det finns tecken som tyder på, att sommaren går mot sitt slut.
Vår och sommar är mina favoriter bland årstiderna, så visst är jag vemodig inför detta
faktum.
Nu är mycket dagg i gräset, spindlarna väver sina nät överallt, bladen gulnar på
björkarna, mörkret kommer allt tidigare om kvällarna.
Men - än blommar vår trädgård. Och i vissa fall har blommorna övergått till ätliga bär.
Här min fina vita syrenhortensia, vars blommor liknar fint knypplade spetsar.
Fackelblomstret, som jag fått av syrran, blommar fint vid brevlådan...
...och grannen, den intensivblåa Riddarsporren, är inne på sin andra blomning i sommar.
Lagerhäggens blommor liknar skimrande pärlor på stråna.
Vackert!
Vi har ju annan, större, lagerhägg, som aldrig blommar, men har friska
blanka gröna blad. Fint det också.
blanka gröna blad. Fint det också.
Men dessa små pärlor är ljuvliga.
"Du lindar av olvon en midsommarkrans..." - ack, tänk om det vore midsommartid ändå!
Men olvonbuskarna blommar i alla fall för fullt.
Men olvonbuskarna blommar i alla fall för fullt.
De rosa höst(!)anemonerna blommar vackert, de också. Nu väntar jag bara på att de
vita av samma sort ska slå ut. Fullt med knoppar har den!
vita av samma sort ska slå ut. Fullt med knoppar har den!
Syrenhortensian igen. Större än någonsin.
Aroniabuskarna dignar av snart mogna bär. Något för min frukostyoghurt, fulla av
järn och c-vitaminer, antioxidanter mm.
järn och c-vitaminer, antioxidanter mm.
Den vita fjärilsbusken slår ut sent, förmodligen för att den står mer i skuggan än den
rosa. Men nu är den på god väg...
rosa. Men nu är den på god väg...
Fjärilar: kom och ta för er!
Den vita malvan, min älskling, har blommar hela sommaren och har inte gett upp...
...än! Dessa skira, florstunna blommor är en fröjd för ögat.
Gräs av olika slag frodas och växer sig höga och breda i rabatterna...
..liksom den rosa fjärilsbusken, som nästan...
...hunnit blomma ut. Men fjärilarna gillar den skarpt ändå.
Dessa långskaftade gula blommor (Rudbeckia?) fick jag av syrran i våras. Hon hade
tröttnat på dem och deras tilltagsenhet att breda ut sig överallt.
tröttnat på dem och deras tilltagsenhet att breda ut sig överallt.
Men här utgör de en pigg färgklick. Ännu så länge. Vi får väl se framöver...
Den uppstammade rosen, Satchmo, som jag köpte i slutet av juni, har blommat med
sin intensivröda färg ända sedan dess.
Men rabatten, som den står i, är jag inte nöjd med.
Det får bli en förändring till nästa sommar.
Slutligen den fina Ullungrönnen, tyngd av sina klasar och sitt snart röda bladverk.
Den har växt otroligt mycket på bara 1,5 år.
Den har växt otroligt mycket på bara 1,5 år.
Skönt med ett nytt träd framför huset, de tidigare askarna som stod där, drabbades av asksjuka
och grenarna föll bara av hela tiden. Så de fick sågas ner, tyvärr.
Mycket finns kvar i trädgården att visa. Men det får bli en annan gång.
Kräftskiva
En tradition varje sommar är "Kämpinge Open".
Några av mina barndomsvänner här i Kämpinge och min sambo/gubbe tävlar i golf
och de/vi turas om att hålla i värdskapet och middagen efter.
Förra året var vi värdar, i år var det Anders och Kerstin, som bjöd på en hejdundrande
kräftskiva denna augustikväll den 17 dennes.
Här har vi bänkat oss inomhus efter drinken med till tugg på altanen.
Vackert dukat...
...och nu är det snart dags att hugga in, sörpla, sjunga dåliga snapsvisor osv.
Före....
...och efter.
In i dimman!
Ser rätt slabbigt ut på bordet efter någon timme...
Efter kräftor, ost och bröd och några snapsar, serverades kaffe med hembakade och
otroligt delikata kakor.
otroligt delikata kakor.
Här några av mina barndomsvänner:
Sessi och Leif.
Min gubbe (= ej barndomskamrat) och Gunnel.
Anders.
Kerstin.
Marianne.
Bengt.
Hampe var givetvis också med på kräftskivan.
Det här är dagen efter.
Det här är dagen efter.
Och det är vi alla.
Tack för en härlig fest, Anders och Kerstin!
Sverigeresa 2
Förra sommaren gjorde vi en Sverigeresa längs västkusten.
Nu var det dags för ostkusten att få besök!
Vi åkte iväg den 6 augusti i strålande sommarväder; termometern visade 28,5 grader(!),
när vi anlände till Follsebo i Småland hos våra goda vänner Ulla och Åke.
De bor i Ullas föräldrahem, som de renoverat till en modern villa.
Åke snickrade ihop den här fina altanen till midsommar.
På den avnjöt vi en god middag och mycket prat, innan det var dags att dra vidare till Kalmar.
På den avnjöt vi en god middag och mycket prat, innan det var dags att dra vidare till Kalmar.
Slottshotellet i Kalmar, jo, jag tackar jag!
Men vi fick vårt rum i ett annex, ganska enkel standard, men helt OK.
Men vi fick vårt rum i ett annex, ganska enkel standard, men helt OK.
I "slottsträdgården" intogs den obligatoriska ölen.
Kvällen var ljum och skön och vi strosade mot Kalmar Slott...
...ett ståtligt slott med många historiska minnen...
...som sträcker sig 800 år tillbaka i tiden.
Kalmarunionen 1397 var en viktig händelse: då utnämndes Erik av Pommern till kung
Kalmarunionen 1397 var en viktig händelse: då utnämndes Erik av Pommern till kung
över Sverige, Norge och Danmark.
Dess nuvarande utseende fick slottet under ätten Wasa regenttid på 1500-talet.
Efter en delikat middag på en restaurang intill slottet - och givetvis utomhus i den varma kvällen
- somnade vi gott i vårt annex.
Nästa anhalt: Öland!
Öland med de många väderkvarnarna/möllorna.
Här med väderkvinnan själv.
Här med väderkvinnan själv.
Vacker natur...
...och glad gubbe.
Men - förvånansvärt mycket skog, åtminstone på den södra halvan, där vi körde.
Men - förvånansvärt mycket skog, åtminstone på den södra halvan, där vi körde.
Havet är dock alltid havet. Vart man än kommer.
När vi kom ut på Alvaret skiftade dock naturen skepnad: vidsträckta öppna fält, låg-
växande buskar och träd, stenigt och kargt.
växande buskar och träd, stenigt och kargt.
Och...
...typiska ölandsfår.
Många får. Och karg natur.
Wienerbröden smakade underbart.
Vi måste ju samla energi inför uppstigningen i...
Vi måste ju samla energi inför uppstigningen i...
...Långe Jan.
Uppe! På darrande knän. Och med lätt svindel.
Den nuvarande fyren är från 1785 och blev automatiserad 1978. Höjden är 41,6 m och
antalet trappsteg är 197. Det kändes i vadorna.
Utsikten var magnifik. Nästan hela Öland. Och en gubbe.
Pyttesmå djur och människor. Vidsträckt utsikt över havet.
Utsikt åt andra hållet. Men nu vill jag gå ner.
Kor har en lugnande effekt. Även svarta ölandskor.
Stuga på Alvaret. Av ölandssten. Och med får inpå knutarna.
På väg till Västervik hittade vi ett mysigt fikaställe i en blommande trädgård.
Jag drack päronsoda till ostmackan. Sådär gott.
Jag drack päronsoda till ostmackan. Sådär gott.
Västervik! Idyllernas idyll!
Svårt att veta, vilka hus man ska fota. Vill ha med alla.
Vi var ju också på jakt efter en mås till vårt marina tema i fönstren därhemma.
Trodde vi skulle hitta en i den här kuriosabutiken. Men inte.
Trodde vi skulle hitta en i den här kuriosabutiken. Men inte.
Jakten går därför vidare.
Ljuvlig port. Men går den att öppna?
Gubbe med säl. I Västervik.
Vi åt middag nere i hamnen i Västervik: stekt strömming med hemlagat potatismos,
rårörda lingon och skirat smör. Till det kall öl och en liten nubbe.
rårörda lingon och skirat smör. Till det kall öl och en liten nubbe.
Helt OK.
Kyrkan i Västervik. Imponerande. Men inte öppen. Tyvärr.
Det kvällades även denna dag den 8 augusti...
...och solen gick ner bakom trädens svarta siluetter.
En bild på vårt mysiga och fräscha hotell innan avfärden mot Bråviken.
Vi gjorde många stopp på vägen nära Sankt Annas Skärgård.
Där har min gubbe seglat. Och jag med. Fast inte samtidigt.
Där har min gubbe seglat. Och jag med. Fast inte samtidigt.
I Getå hade vi bokat en fullständigt bedårande hotell. Mer som ett gammaldags
pensionat.
pensionat.
Vädrets makter var dock inte med oss.
Innan Getå hade vi gjort en avstickare via färja till en liten "fjällstuga" i Broxvik, där vi hälsade
på vänner till min gubbe.
Regnet öste ner och myggen var på alerten!
På vårt hotell på Fredgagården var det ombonat och varmt i matsalen med levande
ljus och personligt bemötande..
ljus och personligt bemötande..
...och jag beställde vegetarisk lasagne (himmelskt god!) och gubben varmrökt lax.
Fredgagården i vredgad sky.
Intill Fredgagården låg ett underbart K-märkt "Kråkslott", där förra ägarna till Fredgagården
bott. Nu innehades det av två präster.
bott. Nu innehades det av två präster.
Bedövande charmigt - men man fick inte byta så mycket som en tapet i huset..
Bråviken - alldeles utanför vårt hotellfönster...
...och där, på en flat klipphäll, höll mamma Svan till med sina ungar.
Sista bilden av den vackra Bråviken.
Stockholm nästa!
Eller rättare sagt Sundbyberg och Janne och Monica.
Eller rättare sagt Sundbyberg och Janne och Monica.
Alltid lika roligt att ses och uppdatera varandra.
Och äta god mat!
Gubbarna höll mest till på balkongen.
Monica och jag tog två härliga långpromenader runt sjön nedanför och bekantade oss med
Monica och jag tog två härliga långpromenader runt sjön nedanför och bekantade oss med
fåglarna där, t.ex. lilla Grå och Blondie. Döpta av Janne och Monica.
Tack för en jättemysig dag!
Sedan Stockholm och Park Hotell på Karlavägen i Stockholm = "vårt hotell".
Anders, S-G:s son, bjöd på en heldag med båtutflykt och fin middag på kvällen.
Här hjälper S-G sitt barnbarn med flytvästen, behjälplig av den inhyrda kaptenen på båten.
Såja, William, bara att äntra båten med farfars hjälp!
I båten, redo för avfärd!
Anders, William och Noelia.
Sjövan gubbe!
Sjöovan gumma!
Längs Djurgårdskanalen gick det lugn och skönt..
...trots båtens 380 hästkrafter, men..
...sedan gick det allt fortare...
...och vid Gåshaga, längst ute på Lidingö, krävde jag att få stiga av.
"Hjärnskakning" och illamående fick mig på fall.
"Hjärnskakning" och illamående fick mig på fall.
De övriga fortsatte till målet med båtutflykten: Grinda i skärgården, där de åt lunch.
Ensam på Gåshaga upptäckte jag, att plånboken var kvar på båten.
Men - nöden har ingen lag: jag promenerade till ett litet kvartersfik och bad om fika
Men - nöden har ingen lag: jag promenerade till ett litet kvartersfik och bad om fika
på kredit. Tills båten hämtade upp mig.
Det fick jag.
Och vänligt bemötande!
Efter att ha intagit äppelkaka med vaniljsås och en cappuccino vandrade jag omkring
i Gåshaga och tog mig över till en liten ö, där jag nästan somnade till ljudet av svallvågorna
från båtarna utanför.
Riktigt behagligt!
Och inte blev jag sjösjuk!
Och inte blev jag sjösjuk!
Gubben kom så småningom tillbaka med båten och vi tog en taxi till hotellet. De övriga
åkte båt.
På kvällen var vi, som sagt, bjudna på middag till Anders i hans nyrenoverade lägenhet
i Wasastan.
Här balkongen, där ungarna kalasar på vårt medhavda godis.
Flådig lägenhet med det allra nyaste i design och teknik...
...vacker bukett i fönstret...
...superläckert kök...
...sparsmakat sovrum...
...vacker dukning...
...och läckert upplagd välsmakande mat.
Efter maten var det dags för vilda lekar med barnbarnen...
Noelia och jag myste lite först...
...men sedan satte vi igång med diverse akrobatiska rörelser!
William var en hejare på att stå på händer..
William var en hejare på att stå på händer..
...och Noelia gjorde handvolter i pappas säng.
Sedan tränade vi på "Ulla och Britt på taket" och diverse yogarörelser - ungarna visade
Sedan tränade vi på "Ulla och Britt på taket" och diverse yogarörelser - ungarna visade
verklig talang!
Nästa dag hälsade vi på Margareta (Krook) utanför Dramaten...
...och hon var lika varm som vanligt!
Så bar det av till favoritstaden Trosa, denna somriga idyll i Sörmland!
Underbara hus vi Trosa kanal...
...med snickarglädje och välansade trädgårdar.
Sista anhalten före hemresan var Norrköping och besök hos Calle och Teija i deras
sparsmakade och fräckt designade vackra hem.
sparsmakade och fräckt designade vackra hem.
Alltid lika mysigt att komma hit!
Det bjöds på laxbakelse med primörer och läckra chokladpraliner till efterrätt.
Tack för varm gästfrihet, Teija och Calle!
Tack för varm gästfrihet, Teija och Calle!
Resan hem var seg, skog, skog och åter skog. Och så äntligen i Lövestad, där vi hämtade vår
efterlängtade Hampe!
Ännu en hellyckad Sverigetur att lägga på minneshyllan!
Längtar redan till nästa gång!
Sommarkväll
Vi är nu inne i augusti månad och mörkret kommer allt tidigare om kvällarn.
Denna kväll, den 3 augusti, var en helt magisk stilla kväll efter en rekordvarm dag.
Mellan klockan 21.30 - 22.00 promenerade vi på stranden i det vackra kvällsljuset.
Himmel och hav hade helt fantastiska färger...
Många passade på att ta sig ett kvällsdopp eller grilla på stranden i den mjuka
och varma augustikvällen.
En sådan här kväll är mycket ovanlig...
...men varmt välkommen. Hampe gillade den också.
Kunde inte se mig mätt på sensommarhimlen...
...eller stranden...
Himlen skiftade hela tiden sina färger, från djup lila till grått, orange, rosa...
...ocha havet likaså. Ibland kändes det som om ett oväder låg och lurade vid
horisonten, men det visade sig vara falsk alarm.
Så det var bara att njuta av kvällen.
Här med våra vänner Birgitta och Göte på promenad efter en god middag hemma i Skatboet.
Till slut vandrade vi hemåt...
...i den tilltagande augustiskymningen.
Mörkögda augustinatt.
Sandslott mm.
En tradition varje sommar är sandslottstävlingen i Falsterbo.
Denna oerhört varma julisöndag (28/7) var det dags igen!
Nytt för denna gång var dels maximalt många deltagare (54 st.), dels att min systerdotter
med familj var med och tävlade med "smoking Buddha".
Den var häftig och borde ha vunnit på sin originalitet!
Här en annan favorit: änder i "krum sjö".
Varmt, som sagt och mycket badande och åskådare!
Det var frestande att ta sig ett dopp i det säkert över 20-gradiga vattnet, men det fick
vänta till hemkomsten.
vänta till hemkomsten.
Problemet med de olika sandskulpturerna är, att jag inte kommer ihåg, vad de representerar.
Alla hade ju en tanke bakom.
Alla hade ju en tanke bakom.
Vad gör den kraftige gubben där vid sidan om borgen t.ex.?
Fritt spelrum för fantasin..
Jättekrokodil.
Säkert en symbol för någonting.
Säkert en symbol för någonting.
Girighet t.ex.?
Jätteblomma.
Mycket vackert framskulpterat ur sanden.
Symbol för vad?
Fred? Sommar? Mutationer?
Pampig borg.
Men vilken? Och varför?
Men vilken? Och varför?
Systerdottern lägger sista kreativa handen vid "smoking Buddha".
Och här är Buddha i egen hög person. Tillfälligt rökuppehåll!
Det matades in torrt gräs i en rökgång under munnen och tändes på med jämna
mellanrum.
Röken kändes över hela stranden...
Systerdotterdotter med morfar....
...och här stora delar av klanen.
Far och dotter.
Tutan Khamun.
Äntligen något jag är säker på.
Äntligen något jag är säker på.
Var ju på utställningen i Malmö i våras.
Falsterbotofflan.
Tja...
Tja...
Robot.
Den vann pris.
Den vann pris.
Är känd för de flesta. Dock inte för mig.
Eurovision Song Contest gick i Malmö i våras.
Tack vare Loreen.
Tack vare Loreen.
Tuff bil.
Tror den vann pris också.
Tror den vann pris också.
Gamgåsen. Eller var det gåsgamen?
Den verkliga har synts i Skåne i sommar till alla ornitologers vilda förtjusning.
Den verkliga har synts i Skåne i sommar till alla ornitologers vilda förtjusning.
Jättedatormusen.
Vann pris.
Vann pris.
Riktigt ruskigt bra gjord.
Bilkön till Falsterbostranden...
...och äntligen framme på sandstranden.
Prisutdelaren i gul klänning. Hon är säkerhetschef i Vellinge Kommun till vardags.
Namnet minns jag inte tyvärr.
Namnet minns jag inte tyvärr.
Lite snöpligt och orättvist var det allt, att Smoking Buddha inte fick något pris.
Men i Sydsvenskan kom den på stor bild följande dag.
Alltid något.
Nu några bilder från trädgården i slutet av juli månad:
Gäststugan har varit flitigt uppbokad i sommar. Av hyresgäster och familj/vänner.
Vilken het och solig juli månad vi haft! Vi har vattnat och vattnat, men gräsmattan torkar
lik förbaskat.
Inget regn förrän några droppar just idag den 29 juli.
Inget regn förrän några droppar just idag den 29 juli.
I grevens tid.
Men, jag klagar inte.
Att bo så här en varm sommardag är ett privilegium.
Att bo så här en varm sommardag är ett privilegium.
Grodan håller med.
Han har solat på altanen sedan tidigt i våras.
Han har solat på altanen sedan tidigt i våras.
Nu blommar snart fjärilsbuskarna, när andra växter blommat ut.
Och de höga gula blommorna, som jag är ambivalent till, börjar också slå ut.
Och de höga gula blommorna, som jag är ambivalent till, börjar också slå ut.
Kul med omväxling i naturen.
Altanen har blivit vårt vardagsrum och matsal denna varma juli månad.
Så som det ska vara i den bästa av världar.
Vår nya kvällsbelysning av altanen har blivit riktigt lyckad och inbjudande.
Fler varma kvällar och nätter önskas!
Fler varma kvällar och nätter önskas!
Sommargäster mm.
Vi har haft många besök i sommar, både kortare och längre.
Det är så mycket enklare att ha gäster på sommaren, då man oftast kan vara utomhus.
Och denna sommar har bjudit på riktigt soligt och varmt väder. Hitintills är bäst
att säga....
I veckan hade vi besök med ett antal övernattingar av min gubbes tre barnbarn med
vidhängande pappa.
Här käkar de små gullungarna farfars hemgjorda lassagne på vår altan.
Med god aptit!
Noelia frös framåt kvällen och fick låna min - något för stora - hemstickade tröja.
Hemstickad av syrran.
Pappa Anders övervakar sina telningar.
Ungarna tyckte det var kul att leka med Hampe på gräsmattan....
...och Hampe fattade snabbt tycker för Noelia och följde efter henne, vart hon gick.
William gillade mest fotbollen...
...men alla tre degade gärna framför tv:ns barnprogram.
Luften här nere vid sydkusten tar och tröttar ut små storstadsbarn! Även stora...
Noelia är en riktig liten modedocka med massor av ljuvliga klänningar, kjolar och
annat.
Här en svart tyllkjol, som hon älskade att svassa omkring i.
Och allt klär ju en liten skönhet!
Hampe tog igen sig mellan varven i sin sköna korg.
I trädgården blommar - trots den ihärdiga och långvariga torkan - den vita malvan med
hundratals ljuvliga blommor...
Den är så skir och vacker och har vuxit till en över två meter hög buske. På ett år.
Även lavendel och vita rosor blommar nu mitt i högsommaren...
Jag gillar vita blommor, som kanske framgår av text och bilder.
Nu väntar jag - och fjärilarna - bara på att den vita fjärilsbusken ska blomma med sina
stora kritvita klasar. Även den mörklila fjärilsbusken blommor är på gång.
Och sedan kommer den vita syrenhortensian snart att slå ut sina jätteblommor.
Den som väntar på något gott....
Österlen
Varje sommar brukar vi göra en utfärd med kusin Gunilla och hennes man Aulis.
Förra sommaren var vi på Hallands Väderö.
Denna sommar blev det Österlen.
Här har vi kommit till Löderup, där Gunilla och Aulis tidigare haft sitt sommarboende.
Underbart väder, strålande sol och varmt.
Gunilla och Aulis hade med sig kaffe och nybakade frasiga (och jättestora!) wienerbröd.
Milde himmel så gott i gröngräset!
Löderup är en idyllisk plats med massor av mysiga sommarstugor, närmast orörd natur och
inga stora vräkiga åretruntkåkar som i Höllviken.
Vi for vidare till Dag Hammarskölds Backåkra, en av de vackraste platserna på denna
jord med sina böljande sommarängar, öppna himmel och hav.
Går inte att beskriva, måste upplevas.
Vid meditationsplatsen stod en speleman och en sångerska....
...och det visade sig (vilket jag gissat, inte svårt), att det skulle bli bröllop här idag.
Brudparet kunde inte valt en vackrare plats!
Dags att slita sig från denna rogivande plats....och låta brudparet få inta den.
Vi åkte vidare mot Kivik och Mandelmanns trädgård...
...där vi intog en delikat lunch (tack Gunilla och Aulis!) på hemodlade grönsaker, ost
korv och surdegsbröd. Till detta hembrygd äppelmust.
Gott!
Vi satt i ett växthus (varmt!), då vi var med hund och hundar inte fick vistas i trädgården.
Där det skrockade omkring höns och annat.
En orginell och annorlunda trädgård, lite åt det bohemiska hållet, med trädgårdsgångar
fyllda med fårull för värmen skull. Och för att slippa ogräs.
Växthuset som sagt, varmt men charmigt...
..och andra växthus med tomater...
...paprikor och mycket annat.
Päronkvitten, som kusin Gunilla visar upp på bild, var en lustig frukt med sammetsskal,
Användes mest till marmelad.
Stekelvistet såg inbjudande ut.
Om man varit en stekel eller någon annan insekt.
I Mandelmanns trädgård fanns många små dammar, spångar och halvt igenvuxna stigar.
Mysigt att gå omkring och upptäcka.
Mandelmann själv var ute och slog med lie lite varstans.
Dags att fara vidare - eller hur Hampus?
Jo, vi for vidare mot Haväng och Brösarp och lite varstans.
På hemvägen stannade vi vid ett kafé/värdshus och drack kaffe med hembakade småkakor.
Sedan tillbaka till Ystad, där vi skildes från vårt ressällskap.
En jättefin sommarutflykt i soliga juli månad!
...med stor altan, med stor altan..
...för att travestera Evert Taube i "Invitation till Guatemala."
Ja, vår stora altan är bra att ha så här års för fester, grillpartyn, drinkar på eftermiddagarna,
långfrukostar i solskenet, korsordslösning under parasollen osv.
Ett underbart sommarrum helt enkelt.
Den 2 juli hade vi tårtkalas på altanen för Björn, som fyllde 35 år....
...och häromdagen, när vi hade andra gäster, gjorde jag en citronmarängpaj till efterrätt,
att förtäras med vispgrädde och gott dessertvin - på altanen.
Vår altan är stor - drygt 42 kvm - men den har varit större.
När vi byggde till i våras, förkortades altanen med halvannan meter, men i stället fick
vi en mera ombonad och mysig altan.
Och tillräckligt stor ändå!
Grythyttanstolarna är sköna att sitta och gunga i...
...och drink- och kaffehörnans möblemang är också skön att sitta och softa i.
Tycker även liten Hampe.
Precis utanför altanen blommar Satchmo fortfarande lika rikligt och växer på bredd
och höjd.
Alunroten i olika färger blommar också en bit utanför vår altan.
På andra sidan huset blommar det också för fullt, inte minst den nyinköpta astilben med
sina rosa blomvippor....
...och olvonet med kritvita blommor.
Nej, nu väntar min iskylda GT på altanen i kvällssolen.
På återseende!
Halvsyskon mm.
Idag, den 28 juni, åkte vi till Lövestad för allt lämna Hampus ett par dagar.
Och för att få träffa hans halvsyskon och mamma Aurora.
Hampe var måttligt intresserad av sin släkt, åtminstone av dessa små, helt underbara,
7-veckors valpar.
Jag hade tagit en på studs (den svarta), om de inte redan varit tingade.
Den främsta anledningen, till att vi lämnar ifrån oss vår guldklimp, är dock att han ska
ställas ut i Hässleholm två dagar.
Det är ju roligt att få en viss uppfattning på hans förträfflighet, även om vi vet den redan.
Mormor (till vänster) och mamma får dock stanna hemma, mamma har ju nyligen fått fyra
nya valpar (Hampes halvsyskon) och mormor är för gammal...
Och den här lilla flickan är alldeles för ung än!
Men söt!!
Den lille svarte hannen (vill ha!) försökte tränga sig igenom detta galler till sin mamma,
men fastnade med hvudet mellan spjälorna.
Oändligt försiktigt lirkade jag ut det lilla taxhuvudet.
Igår kväll såg det så här hotfullt ut på himlen över havet - innan regnet kom.
Hampe passade på att dricka lite ur fågelbadet...
Till sist en bild på min fina riddarsporre - jag köpte en liten planta förra hösten och nu
är det en kraftig växt med fyra blommande stänglar.
Underbart!
Blommande trädgård
just nu.
Här är ett axplock:
Den röda blodflädern, som jag envisas med att kalla Djävulsbuske blommar just nu
med sina ljusrosa klasar mot de nästan svarta buskbladen.
Otroligt slående och magiskt vackert!
Klätterhortensian, som jag satte i fjol sommar,har nu fått sina betagande spetslikande
blommor i överflöd.
Ja, åtminstone tre stycken...
Denna ljuva lilla blå blomma var en ynka krukväxt förra sommaren. Nu har den växt till
sig och frodas i den näringsrika jorden.
Men vad heter den?
Någon sorts blåklocka?
Satchmo fortsätter att slå ut nya klarröda rosor varje dag...
...och alunroten är inte sämre den med sina lysande röda stänglar.
Den röda perukbusken har mer diskreta blommor, men lika vackra för det.
Den vita nävar har blivit nästan en buske i all sin frodighet...
...för att inte tala om favoriten daggkåpan, som hotar att ta över hela rabatten på
framsidan..
Hostans vackra bladverk har trollat fram en spännande knopp, som snart slår ut....
...och samma gäller för riddarsporren, som jag köpte i höstas. Ljusblå knoppar,
intesivblå blommor. Jag väntar...gärna.
Schersminen har börjat dofta - starkast om sommarkvällarna - precis utanför vår altan.
Till sist: Två av mina absoluta favoriter här i världen.
Björn: jag är så innerligt glad, att allt gick bra, trots dramatiska timmar.
Hampe: Du är den trognaste vän man kan ha - i alla väder.
Midsommarafton 2013
Den 21 juni 2013 regnade det inte.
Inte på hela dagen.
Tvärtom sken solen från en klarblå himmel, varmt och skönt.
Så vårt midsommarfirande blev som det alltid borde vara: utomhus!
Kvällen innan hade jag plockat denna fina sommarbukett borta på strandängarna.
Vu dukade upp vårt midsommarbord på altanen i det flödande solskenet...
...efter att ha lagt upp sill och bröd och annat gott på faten.
I år gjorde min gubbe Drottning Margretes sill (jättegod!) med vinbärsgelé och kapris...
..och själv hade jag - förutom hembakat grovbröd och knäckebröd - gjort en kavringtårta
innehållandes västerbottenost, potatis, purjulök, dill, matjesill, creme fraiche och kesella,
ägg och rödlök.
Bland annat. Den blev mycket uppskattad av gästerna.
Som var familj och vänner i vanlig ordning.
Gästerna lät sig väl smaka.
I bakgrunden skymtar Solveig och Anna, som tar sig ett glas bubbel före maten.
I förgrunden min gubbe - i gammelrosa byxor.
Ja, det var en gudomlig midsommarafton, så varm, att alla ville sitta under parasollets
svalkande skugga.
Utom jag.
Till efterrätt serverades den sedvanliga frysa cheescaken med jordgubbar - förstås.
Sedan vidtog en snårig skogsvandring på grannens stora vildvuxna tomt för att leta reda på
20 frågor och klura ut svaren.
Svågern vann.
I den sena kvällen drack vi rödvin och åt whiskypaj.
Ännu en midsommarafton att lägga till handlingarna....
Ny rabatt!
Vi byggde ju till en del på huset i våras och nu har vi (äntligen) anlagt en liten rabatt
i vinkeln mellan altanen och tillbyggnaden.
Syrran och jag for till favoritstället Vellingeblomman och provianterade växter igår.
Gubbarna for till Tippen och köpte fyra säckar jord.
Sedan tog vi en drink på det hela på vår soliga altan, när allt var grävt, vattnat och
planerat.
Men till växterna:
Vi köpte en uppstammad ros vid namn Satchmo...
...som blommade rikligt och var väldigt vacker i färgen.
Tyckte jag.
Jodå, det var den även som planterad, men den "skar sig" väldigt mot mina röda och rosa
pelargoner på altanen och även på övriga altanväxter i samma färger.
Så det blev en viss rotation på växter till följd av detta.
Vi köpte även ett antal blålila Salvior och tre vita "Arenaria Montana", som är tänkta att
växa ihop till en vacker blommande vit bård i framkanten.
Vi valde medvetat att inte sätta några växter nära huset, eftersom den svarta färgen
blir så skållandes het i solen och bränner sönder växterna.
Det ser lite smålöjligt ut med dessa få växter, men jag hoppas ju på, att de ska bre
ut sig i sinom tid. Helst ganska snart.
Tack Nickan (och Kenneth) för hjälpen!
I övrigt är det mycket som blommar i trädgården just nu på Sveriges Nationaldag:
Men annars vet säkert min duktiga syrra det!
Alunroten kommer jag dock ihåg, med sina röda stänglar. Bakom en mörkare alunrot
med lika mörka stänglar.
De röda stänglarna lyser på långt håll och gör en glad!
Bakom alunroten blommar aroniabuskar med vita blomklasar. Sedn blir det goda och
nyttiga bär till morgonfilen.
På framsidna av huset blommar Lewisia i olika...
..färger. Den vita är redan utblommad, tyvärr.
Överhuvdtaget växer det så det kankar just nu i rabbaterna- och även gräset. Det senare
kräver ansning var tredje dag.
Minst.
Men - man får lön för mödan och det gäller att passa på att njuta av växtlighet, sol och
värme, när de nu äntligen är här alla tre på en gång!
Hampe, 9 månader
Hampe blev 9 månader den 13 maj och är en ovanligt trevlig taxpojke, en trofast
kamrat.
Alltid lika glad att se mig/oss, följer oss troget överallt och hittar på massor med glada hyss.
Gillar inte att vara ensam eller att åka bil.
Helt normal hund med andra ord.
Här några fina bilder på vår älskling, tagna av systerdotter Sophia den 25 maj 2013:
På språng...
...i mattes famn...
...mera matte och Hampe...
...tax i profil...
...och lite mer i närbild.
Till sist en bild på Vincent och Hampe.
Två kompisar som gillar varann.
Mästerfotograf: Sophia Breiler.
Den döende svanen...
...eller rättare sagt: den döda svanen. Som låg på vår strand idag.
Utanför i havet och i den täta och regnvåta dimman defillerade sju levande svanar i något
som liknade en sorgeproccesion.
Magiskt.
Jag undrar vad svanen dog av. Och om den själv tagit sig upp en bit på stranden, innan
den dog?
När jag väl hämtat kameran och kom tillbaka på stranden var sorgetåget i havet borta.
Processionen var över.
Livet gick vidare.
Min syrra (som jag hämtat upp tillsammans med kameran) och jag upptäckte att havet
var alldeles gulgrönt på en bit.
Såg giftigt och motbjudande ut.
Inte alls den försommarblåa färgen.
Kanske var det denna sörja som svanen fått i sig och dött av?
Det var alldeles vindstilla, dimfuktigt och droppande från träden.
Hampe hade redan stuckit hem, skrämd av den jättelika svanen på stranden...
...men vi stannade till framför "mitt" lilla hus (som jag hyrde två somrar, 1988 och 1989),
där det växte ett hav av....
...minililjekonvaljer.
Vi plockade var sin minibukett - till minne av den döda svanen.
Intåg i sommarhagen
...var det verkligen denna majdag med drygt 20 grader varmt, sol och svag vind.
Syrran, Hampe och jag tog en eftermiddagspromenad bortåt strandängarna för att
hälsa på fåren och deras lammungar.
Det var en väldig massa får som nafsade i sig gräs, bräkte, bajsade och mådde gott i
försommarvärmen...
Här står just ett lamm och bräker mot oss och speciellt mot Hampe, som hen var lite
reserverad emot..konstigt nog.
Hampe nosade upp en tusenfoting istället, men den pinnade bara obekymrat förbi på sina
otaliga fötter.
Backsippornas tid är snart förbi, men än lyser de vackert i lila och gult mot det ännu
vintergråa gräset.
Jag gläder mig också åt, att de kommer tillbaka i samma rikliga mängd varje vår!
På hemvägen passerade vi Leif Brosts utställning av allt skräp, som folk slängt ifrån sig
på stranden eller från olika båtar.
Här en "strandfest" med uppstagade tomflaskor, som innehållit starka saker.
En gång, på en fest, på stranden.
Det våras - i trädgården
Grodan är på plats i vårsolen på altanen.
Äntligen har vi fått lite vår efter en låååååång och kall vinter.
Denna första majdag bjöd på gassande sol från en klarblå himmel, lite kyla i luften,
kring 12 grader varmt.
Och vi klippte gräset för första gången i år!
Under häcken (Sibirisk ärtbuske) på framsidan av huset blommar de små ormögonen,
himmelsblå och mycket söta.
Även de vita pärlhyacinterna blommar i rabatten på framsidan...
...sida vid sida med den vita primulan.
En bit bort har riddarsporren börjat växa - igen - vilket gläder mig mycket.
Hampe åt upp den första uppstickaren, men riddarsporren gav sig inte - och Hampe
får inte en andra chans!
Den kaukasiska förgätmigejen ser lite tilltufsad ut i bladverket, men jag hoppas att den
tar sig i kragen och växer och blir lika stor och ståtlig som förra året!
Backsipporna ser ut att ha förökat sig i vinter - jag satte två i fjor och nu har de
mångdubblats.
Och bakom skymtar en av mina favoriter: daggkåpan!
Utekrukorna har också fyllts med olika vårblommor, här ett pottpurri (?) utanför gäststugan.
Korallkornellerna har många knoppar på väg att slå ut....
...liksom Djävulsbusken, som var så magnifik i fjor. Den heter egentligen röd blodfläder, men
är så svart och mystisk, att Djävulsbuske passar mycket bättre.
Det knoppas och växer i trädgården för varje dag som går.
Hoppfullt och spännande!
En underbar tid väntar oss och det är vi sannerligen värda - eller hur?
Barnbarn på besök
Denna soliga och vårliga helg hade vi besök av min gubbes son och hans tre barnbarn.
Det blev tre intesiva dagar, fyllda av lek och upptåg - och mycket mat.
På bilden farfar på strandpromenad med yngsta barnbarnet Noelia och vår lille Hampus.
Noelia, 4 år, är en otroligt charmig, klipsk och söt ung dam, som det är underbart att
vara med!
Stranden visade sig också från sin allra bästa sida denna helg...
...och solen lyste från en klarblå vårhimmel!
Barnen (Jordan, William och Noelia) var som kalvar på grönbete - de bor ju annars
i Stockholms innerstad - och klättrade bl.a. upp på bunkrar, som här på bilden.
Noelia (pappa Anders i bakgrunden)...
...William (5 år) och Jordan (8 år).
Jag visade dem mina bästa klätterträd....
....och de var inte sena att prova dem!
Här Jordan...
...William....
...Noelia...
...och farfar!
Balansövningar blev det också...(Jordan)...
....men ibland får pappa ge en stödjande hand.
Ungarna älskade farfars köttbullar (fredag) och spagetti med köttfärssås (lördag)!
Här har de redan ätit upp köttbullarna och nu är det bara potatisen och de rårivna
morötterna, som ska ner i barnmagarna!
Sedan blir det glass med chokladsås!
Närbild på Jordan...
...William...
...och Noelia.
Kärt besök!
Välkommen åter!
VÅR!
Fortfarande kylig vind och frostnätter, men solen gör mer och mer anspråk på upp-
märksamheten och lyser varmt och hoppfullt.
På strandängarna och i trädgårdarna blommar de tidigaste vårblommorna, som här krokus.
Det är ovanligt att se "vildväxande" krokus på våra strandängar, men de fanns plötsligt
där under min förmiddagspromenad med Hampe.
Trodde först att det var backsippor (de brukar växa där) och lurade dit min syster för
inspektion och plåtning,
Men det var - krokus. Och syrran fick sig ett gott skratt.
Krokusen växte i små buketter, både enfärgade och tvåfärgade...
...här de tvåfärgade, som nästan liknade ägg vid närmare beskådande.
Men vi hittade faktiskt några backsippor också, på väg att slå ut!
Och en och annan tax hittade vi också i vårvintergräset.
Scilla...
....och Karibis, var jag sånär att skriva och det gjorde jag också. Men det är ju
vintergäck.I någons trädgård.
vintergäck.I någons trädgård.
De gäckande blommorna i närbild...
....och med några snödroppskompisar.
Inomhus blommar några plommonkvistar...
...och jag ser fram emot när hela plommonträdet därute blommar, omgivet av humlesurr.
Det dröjer väl än någon månad, i sköna Maj.
Påsk 2013
Det snöade på påskafton och den isiga vinden var inte att leka med.
Hela mars har för övrigt varit en riktig vintermånad med många minusgrader och snö och
vi är rejält trötta på kylan vid det här laget.
Men - vi firade sedvanligt med sill och ägg, lite lax och räkor, hembakat bröd och gubbröra
mm. tillsammans med yngste sonen.
Den äldste är i Budapest med flickvännen.
Till efterrätt serverade jag hembakad chokladtårta med vispgrädde. Och så påskgodis förstås.
Gubbröran med ansjovis, creme fraiche, dill, rödlök och kokt potaits serverade jag
i tunnbrödsrullar. Gott!
Tack för tipset syrran!
Påskdagen inledde sommartiden och det var som om naturen nu tog ett krafttag mot
våren!
Solen gassade och fåglarna kvittrade och temperaturen tog sig upp till c:a 5 plusgrader.
Vi tillbringade förmiddagen på Brukshundsklubben i Falsterbo för att bringa lite hyfs
och ordning på lille Hampe. Han var duktig, hoppade hinder, sprang slalom och
kom på inkallning.
Nu återstår bara att få honom att ligga på "plats".
På eftermiddagen blev det strandpromenad och det var ljuvligt med värmande sol och glittrande hav.
Så än finns det hopp. För VÅREN!
