Tutankhamun
Vilken upplevelse!
En helt magnifik utställning!
Magiskt!
Tutankhamun - graven och skatterna kan man just nu se på MalmöMässan (Hyllie) i Malmö.
Utställningen består av mer än 1000 välgjorda repliker av föremål som fanns i graven. De
ursprungliga fynden finns idag på muséum i Kairo och kommer aldrig mer att visas på ut-
ställningar runt om i världen - därtill är de för dyrbara och ömtåliga.
Tuthankamun blev en världskändis 1922, då arkeologen Howard Carter hittade - efter åtskilliga
vedermödor - den egyptiske konungens grav och alla dess fantastiska skatter.
Tuthankamuns historia fascinerar än idag. Hans mystiska, för tidiga död och unika arv har skapat
en legend. I mer än 3000 år låg han okänd och oupptäckt i Konungarnas Dal - tills Howard Carter
hittade graven.
Tuthankamun härstammade från den 18:e dynastin som grundade Nya Riket och ledde det under
en period, då kulturen blomstrade.
Han blev kung redan vid 10 års ålder, son till världens vackraste kvinna, drottning Nefertite.
Han dog redan vid 19 års ålder och hans eferträdare raderade hans namn från samtliga monument.
Men de glömde ett: det som var ristat på baksidan av hans kista!
Därför vet vi - sedan 1922 - hans namn och kan ta del av denna överväldignade kulturskatt!
Man fick fotografera - men utan blixt - så bilderna blir därefter.
Här en del av vad som hittades i den enorma gravkammaren - det mesta i gediget
guld.
Otroliga skapelser av de allra som skickligaste hantverkarna och smederna i det gamla Egypten.
Snygg bonad i guld - eller hur?
Vi fick "guide-lurar" på oss under rundturen och kunde stanna framför varje bild och klicka fram
berättelserna om dessa i vår egen takt.
Ett utmärkt system och man blev helt fascinerad av dessa historiens vingslag.
Som förflyttad till en annan tid!
Magiskt!
"Resväskor" med förnödenheter inför den sista resan...
....av olika utformningar och material.
Tutankhamuns "kista" med en guldmask över det unga ansiktet...
Tutankhamons andra guldmask och "kista"..
...och från en annan synvinkel
Ett halssmycke i bladguld - bra att ha med på färden..
Tutankhamun fick två döttrar som dog, en vid födseln och en i moderlivet: här
är deras "kistor".
När man öppnade dessa fann man de bevarade liken av två små flickor.
Min absoluta favorit: Guden Anubis i form av en hund, som följde Tutankhamun över till Gudarnas rike.
Anubis framifrån: morsk och på sin vakt!
Tutankhamuns resvagn i gediget guld - vad annars?
Och här står jag med lurarna på, långt borta i faraonernas värld i Konungarnas dal...
Smågudar och ...
...märkliga skapelser - förmodligen där för att sällskapa med Tutankhamon i hans gravkammare...
Symboler för olika mäktiga djur...
....fanns det gott om - här den farliga och olycksbringande kobran.
En mäktig gudinna - igenkännbar på sitt lejonansikte.
Tutankhamuns stol...
....och en närbild på stolsryggen, där man ser Tutankhamuns hustru smörja in välgörande olja
på sin makes axel.
En bild av ömhet.
En stridsvagn i gediget guld.
Krig och kärlek, makt och undergång.
Svårt att ställa om till skånskt höstrusk efter denna magiska upplevelse över 3000 år tillbaka i tiden.
Se utställningen, om du kan!
Mera höst...
...är väl bara att vänta.
Blåst och regn har präglat den sista tiden och mörkret blir alltmer påtagligt.
Vi tänder ljus och brasa - och ibland promenerar jag vid havet och beskådar tångmassorna som hopat sig
invid strandkanten..
Förr om åren användes tången till gödning av åkrarna. Nu transporteras den bort under sommar-
månaderna och tillbaka, när hösten gör sitt intåg.
"Du lindar av olvon en midsommarkrans och hänger den om ditt hår..." ack ja, det är långt till midsommar,
men olvonen blommar vackert nu om hösten...
Mycket dekorativa vita blommor mot det mörkgröna bladverket!
Olvon är en ny favorit!
En annan olvonbuske med mindre blommor, helt OK.
Höstanemonerna fortsätter att slå ut och blomma i det tilltagande oktobermörkret...
... och den här vita anemonen slog ut bara häromdagen. Så skir och fin!
Alla årstider kräver dock sin uppladdning - här laddar jag upp inför resan till Ängelholm.....
...där jag stämt möte med min fb-kompis Ann.
Ett intressant och givande möte, trots höststorm utanför biblioteksfönstret!
Vi ses igen på facebook, Ann!
Höst
En ny höstmånad börjar, men idag känns det som sommar, en sådan där dag, som man
ibland får till skänks på hösten.
Det fick mig att inhandla en ny orchidé till hallen, som blev lite mer levande tack vare denna
skönhet.
Men de nysatta höstanemonerna har slagit ut i full blom, så nog är det höst alltid!
Ja, kanske sensommar, då...
Ja, kanske sensommar, då...
Min okända "buske" fortsätter att bre ut sig med sina gummiliknande blad och rosa blommor (någon
som vet, vad den heter?)...
...hibiscusen bara blommar och blommar...
...liksom hostan och...
...den vita malvan.
Gräsmattorna lyser fortfarande smaragdgröna....
.
...och behöver klippas var tredje dag...
...och ibland räfsas från björkarnas alltmer gulnande löv.
Men vad är detta för en grön gynnare, som pilade förbi så snabbt, att jag knappt hann med att plåta
den?
Snygg sköld i vilket fall!
Fortsättning följer...
Roliga djur och annat
Vår vän fönsterputsaren är i full gång igen
efter en välbehövlig semester i augusti!
Skämt åsido - jag har samlat lite roliga och slagfärdiga
citat och bilder från facebook och här kommer ett urval.
Fantastisk kombination - eller hur?
Något för perceptionspsykologin?
Denna bild är magisk!
Först trodde jag (min gottegris!) att det var lösgodis, men det är SAND, uppförstorad 250 gånger!
En träffsäker bild av mig om c:a 20 år...
Skulle vara min gubbe vid sidan av då...?
Gillas!!
Oemotståndlig!
Precis!!
Exakt!
Moderskärlek!
Gosigt!
Något att se fram emot!
Vänskap?
Slit och släp...
Kaffegöken - eller ?
Sund inställning!
Något jag tillämpar ofta!
Fast ler...tja...
Nöjd bilförare...
Och snart är det jul igen!
Nej, slut för denna gång - hoppas att ni hade en rolig stund - det hade jag!
Sensommar...
...är det nu i början av september.
Ullungrönnen som vi planerade i höstas har vuxit till ett fint litet "vårdträd" på över två meter
och bär nu tunga rönnbärsklasar.
Kanske blir det en kall vinter, om man förlitar sig på folktron?
Man säger ju, att mycket rönnbär ger hård vinter.
I så fall, så....brrrr.
Den vackra riddarsporren (som jag planerade för drygt en månad sedan) blommar om!
Underbar, ståtlig....
...men dess blad gillas av sniglar och är i stort sett uppätna av dessa slemmiga typer!
Men - nu har jag lagt ut "snigelgodis" runt min vackra sporre, så nu så!
Hibiscusen blommar också!
Äntligen!
Jag räknar till över femtio knoppar, blir en färgprakt när alla slagit ut!
Den vita fjärilsbusken lät vänta på sig länge, innan den äntligen slog ut sina stora vita klasar.
Och fjärilarna var inte sena att hänga på!
Vilken lycka att ha mängder med fjärilar i sin trädgård!
Den blåa hortensian är färgsprakande nu på sensommaren...
...och syrénhortensian har blivit en imponerande buske med tunga klasar.
De japanska gräsen (Ferner Osten) "blommar" med vackra röda ax/blommor.
Till sist en lite gynnare (vårtbitare?) som satt på vår husvägg och solade sig denna
ljuvliga sensommardag.
Fler sådana dagar är att vänta enligt SMHI - härligt!
Skedala
Min äldsta barndomsvän från somrarna i Kämpinge bor i Skedala utanför Halmstad och denna strålande
sensommardag (27 augusti) åkte jag dit för att besöka henne och vandra i de underbara skogarna runtikring.
Tyvärr glömde jag ta med mig kameran denna soliga dag, så bilderna är tagna påföljande dag, då vädrets
makter inte riktigt var med oss.
Men det blev många och långa promenader ändå!
Gunnels mysiga stuga är lite till åren kommen, men smakfullt tillbyggd och renoverad genom åren.
Bilden är tagen från hennes trädgård.
Huvudingången från vägen med nyplanterade växter och nytt staket.
Det regnade lite andra dagen, vilket man kan se på den nyanlagda uteplatsen på
baksidan av huset.
Jag avundas Gunnel att hon har vackra stenblock och olika nivåer i trädgården!
Det ger liv och charm åt växtligheten.
Inomhus är köket totalrenoverat med platsbyggt kök från Lidhult.
Det passar så väl in med sin lantliga charm och gedigenhet!
Vackra skåp och luckor, bänkskivan i massivt trä ger en varm känsla åt köket.
Detta vackra skåp/buffé hör egentligen inte till den övriga köksinredningen, men smälter väl in.
Katten Rut trivdes bra bland mina lakan! Hon och dottern Humla lever ett behagligt kattliv i
Skedala/Halland - utomhus såväl som inomhus!
Nej, nu går vi utomhus!
Grannen Lena en bit upp i backen har en underbar blomsterkulle....dalior i olika färger mm.
En vacker färgkaskad! Och staketet gillar jag också (se förra bilden)!
Utsikten/ vyerna är vidunderliga var man än går - synd bara att bilderna inte kan förmedla detta rättvist!
Stenblock, ek och blandskog överallt...
.......hagar, skogar....
....och ibland ett gammalt vildäppleträd från en f.d. trädgård.
Men vad är nu detta för blomsterprakt?
Vid närmare betraktande ser det ut som....
....någon sorts lejongap/ärtväxt.
Vi gick hem och slog i floran och andra trädgårdböcker, men kunde inte hitta någon
exakt liknande.
Därför döpte vi den till rosa höstärt.
Någon som vet bättre?
En sista bild från Gunnels fina trädgård ner mot vägen och skogen.
Tack Gunnel för härliga dagar!
Nu blommar gräset!
Våra nysatta ( i höstas) gräs har länge hållit oss på streckbänken: skulle de
komma upp i sommar eller inte?
Till slut kom enstaka strån och nu fram emot sendsommaren har vissa t o m börjat
blomma!
Bilden ovan visar ett japansk blommande gräs "Ferner Osten".
Zebragräset är dekorativt, som det är, behövs inga blommande ax här inte!
Jag gillar gräs i alla former, även som gräsmatta!
Men helst stora vajande och frodiga gräs som inramar trädgården.
Den rosa fjärilsbusken bara växen och växer och slår ut allt fler klasar.
Och fjärlarna är inte sena att hänga på!
Olika sorter och färger på fjärilarna....
....men busken räcker ju till för alla!
Den vita fjärilsbusken har låtit vänta på sig - den står mer i skugga.
Men nu!
Halvutslagen...
....och så gott som helutslagen!
Inte nog med att jag har förälskat mig i höga, vajande gräs - jag har också fått en
passion för alunrot (alunrötter i plural?), som finns i olika färger och former.
Här en nyinköpt "Georgia Peach", fast persikofärgad är den då inte...
...eller hur?
Det är häftigt att blanda ljusa och mörka bladsorter - tycker jag.
Jag har ju satt den röda perukbusken tillsammans med den ljuva daggkåpan
(som jag visat tidigare) t.ex.
Här en ny, dramatiskt mörk, alunrot med namnet "Obsidian".
Slut för idag - tack för idag!
Lata sensommardagar - och nyförvärv
I mitten av augusti kom sommaren (tillbaka) i form av värmebölja, slösande sol och behaglig bad-
temperatur i havet.
Min ljuva malva belönade detta (dock inte badtemperaturen utan det andra) med att slå ut med hundratals
små konstverk i form av blommor.
Det är svårt att se sig mätt på denna vackra skapelse..
.
...och samma gäller för min vackra syrenhortensia, som bara....
....blommar och blommar...
...vissa med limefärgade blomsterställningar och..
.
....andra med drottninglika vita blommor.
Men nu till nyförvärven: i denna sensommarhetta är det ljuvlig svalka under vår stora ek och därför
bestämde vi oss för att införskaffa två verkligt sköna liggfåtöljer med aluminiumkonstruktion till denna oas.
Ska inte rosta!
Riktigt, riktigt sköna....zzzzzzzz
...ähhh...godmorgon!
Vårt andra nyförvärv är denna tupp.
Det är livsfarligt att gå in i vår anrika affär "Sommarboden", man kommer alltid ut med mer
och helt annat än man planerat.
Så det blev - förutom fåtöljerna - denna trädgårdstupp och så en ärtig bikini till mig...
Annat man kan göra ljumma, lata sommarkvällar är att grilla; och alltid lika roligt när sonen och hans
käresta är med!
Min gubbe grillar - något motvilligt...
...men gott blir det och..
....efterrätten med färska hallon och tofuglass slinker också ner.
Att äta ute smakar mycket godare!
Solbränd, semesteravslappad son....
...och lika solbränd och vacker käresta.
Till sist en bild på mina söner, som kom ner till oss igår (20/8) för att återuppleva en gammal tradition:
TV-serien och lång-köraren "Dallas" (som gick mellan 1978-91) har spelat in 10 nya avsnitt och
sönerna, som brukade se den forna serien på fredagar med chips och coca, ville återuppta den
traditionen i vuxen ålder.
Men nu fick de ( nyttig, vegansk) pizza i stället och öl därtill.
Och "Dallas" var definitivt bättre förr!
Stenläggning
Ett litet steg för mänskligheten - men ett stort steg för min gubbe:
Planering, digert förarbete med grävning mm., hämtning av stenar (2,7 kg per sten),
utläggning, tillsågande av ändstenar osv.
Men så blev det också fint till slut!
Vi (dvs gubben) har lagt sten under staketet mot vägen för att förhindra, att ogräset på andra
sidan hela tiden tar sig in i våra rabatter.Och för att få till en snygg markering/gräns utåt.
Här: stenarna och gubben anländer.
Utgrävningen är gjord och grus har jämnats/plattats till som underlag för stenarna.
Hela vägen under staketat är klart i väntan på stenarna...
Hoppsan! Här kom visst en syrenhortensia i vägen....vacker, oemotståndlig...
Mycket funderingar och mätningar....
Första stenarna på plats!
Svårt att fota med så skarp sol och skugga...
...men gubben jobbar oförtrutet på...
...många knäböjningar upp och ner blir det!
Ouupps - nu kom det en blomma med igen - kan inte motstå mina fina hortensior..
Riktigt snyggt!
Jämnt och fint - precision i allt vad min gubbe gör.
och så lite mer av det gröna, sköna - igen....
...och en översitksbild till slut - näe, nu går jag och badar!
Morsning!
Blommande trädgård
Trots att vi anlade vår trädgård så sent som i september/oktober förra året, har de flesta
växter inte bara klarat sig med livhanken i behåll (men inte alla), utan t o m växt
rejält och - blommar nu i augusti.
En av mina favoriter (fast de flesta är det) är dne vita syrenhortensian.
Jag har satt en rosa och en vit fjärilsbuske, den rosa (ovan) har massor med blomställningar och
fjärilarna står på kö för att komma till.
Underbart!
Den vita står mer i skugga och är ännu inte utslagen.
Här syns bara en fjäril, men jag räknade till minst sju stycken på samma gång - strax efter att jag lagt
kameran på hyllan...
Lavendel och vita "swanyrosor" passar bra ihop.
Min "djävulsbuske" ( = flikbladig blodfläder) är jag mäkta stolt över: den har vuxit från
en liten ynka planta till en stor mäktig buske på över två meter!
Och blommat tidigare i sommar med ljust rosa blomklasar.
Hur stor har den tänkt bli?
Den vita malvabusken har fått många att kasta avundsjuka blickar och önskat att den
vore deras...
Helt ljuvlig, mer rosa på morgonen och allt vitare under dagen.
Alunroten bara blommar och blommar med sin distinkta röda färg...
...och den här lilla klotformade busken var tidigare en halvvissen krukväxt, som jag egentligen hade
tänkt slänga.
Som tur var grävde jag ner den i rabatten i stället.
Mina skira och vackra syrenhortensior, snart är de fullt utslagna!
Vattenpärlor runt daggkåpan - och snart blommar den också!
Tillsammans med den röda perukbusken gör sig daggkåpan än mer.
Kontrasten mellan mörkt och ljust bladverk är magnifikt!
Enligt mitt förmenande..
Fingerborgsblomman/digitalis är helt underbar med sina vita fingerborgar med lila
prickar.
En gammal medicinalväxt mot hjärtbesvär, men mycket giftig.
Dock inte för humlor, får man hoppas!
Slutligen min vita blåklocka (?), som jag hoppas ska föröka sig till nästa sommar.
Och så en bild på rabatten mot gatan - rabatten mot grannen tar jag nästa gång!
Hallands Väderö
Denna dag, den 10 augusti 2012, åkte vi, tillsammans med kusin Gunilla och hennas man Aulis, från
Torekov till Hallands Väderö.
Vädret var tveksamt.
Det var vi också.
Skulle det bli regn?
Vi hade tur: det var molnigt, ibland en solstrimma, några få regndroppar, men alldeles vindstilla.
På bilden hamnen i Torekov.
Jodå, paraplyet var med.
För säkerhets skull.
Här diskuterar Gunilla och S-G väderläget.
Se där!
Redan ön i sikte! Överfarten tog c:a 25 minuter.
Men det var lite kallt i vinden - trots allt - så vi sökte lä invid båtens skorsten.
Här Aulis, Gunilla och S-G.
Vi närmar oss denna vackra ö....
....men en mås låter sig inte störas....
.....av båten Nanny och dess passagerare.
Vacker gnejs (har jag läst mig till) och kristallklart vatten.
Vi vandrade genom den "eviga skogen", dvs denna skog har aldrig huggits ner, som på de flesta andra
håll, vilket varit gynnsamt för djur- och växtarter.
Hallands Väderö är en av vårt lands mest artrika platser.
Och träden har fantasifulla formationer....
På de hedlika öppna fälten betar får, kor och hästar fritt.
Det inger harmoni att vandra med dessa djur omkring sig, till synes oberörda av vårt intrång.
En del tog det väldigt lugnt...
....medan andra var mer alerta.
På vår vandring kom vi så småningom fram till Väderöns fyr.
Men nu började hungern gnaga i våra magar, så vi skyndade tillbaka till matsäckskorgarna..
...där Gunilla packade upp den ena läckerheten efter den andra:
En underbar västerbottenpaj, vitlöksbröd, krispig och läskande sallad, druvor, kex och ljuvlig blåmögelost,
öl och vatten mm.
Hon hade dessutom förberett för en delikat efterrätt: "havrekorgar" med citronkesella och blåbär.
Denna efterrätt fick vi dock ta med oss hem, därför att även vi hade en efterrätt med oss, dock en mycket
påvrare än Gunillas.
Men - man orkar inte hur mycket som helst.
Nu dags för nya upptäcksfärder på ön, dvs Gunilla och jag.
Herrarna föredrog att ta det lite lugnt....
De jättelika träden, mest bok och ek, fortsatte att fashinera oss med sina fantasieggande formationer...
Trots att en del träd såg närmast döda ut, får de stå kvar.
Ingenting får röras, än mindre skövlas på denna ö.
Och nu var vi framme vid "Kungseken", som fått sitt namn efter kung Oscar den II,
som satt under denna ek 1889 och sköt inte mindre än 172 harar, frammatade
av hans underlydande på bekvämt skjutavstånd.
Kungen återkom sommar efter sommar för att utöva samma "nöje", dock mindre kul för
harpaltarna. Men vi såg några stycken, så alla lyckades inte kungen ta kål på...
Gunilla begrundar texten om detta äventyr...
..och här kan vi läsa bl.a, att Kungseken är en vinterek, där löven sitter
kvar över vintern, medan andra ekar på ön är sommar- eller skogekar, som fäller sina
löv vintertid.
Ordning och reda!
Väl ute ur urskogen (där vi också tittat till den engelska kyrkogården, där engelska sjömänoch soldater
är begravda) blev vi helt betagna av denna vackra vy.
Kan det bli mer harmoniskt?
Jo, kanske denna vy?
Men nu såg vi till vår fasa, att klockan var närmare fyra på eftermiddagen och den båt, vi hade tänkt oss
att ta tillbaka, skulle gå om tjugo minuter.
Det var till att ta det långa benet före och skutta iväg över stock och sten.
Efter tjugo andfådda minuter insåg vi, att vi inte skulle hinna.
Jag föerställde mig min gubbe skummande av raseri, men "gubbarna" var mer åt det resignerade hållet,
som om de bara förväntat, att vi skulle missa båten.
Vi vandrings- och naturentusiaster.
Sista båten gick en timme senare, så jag passade på....
....att knäppa några sista bilder....
....och konstatera att....
...fiskmåsen fortfarande satt kvar.
Oberörd av människors framfart, lugnt spejande.
Tack Gunilla och Aulis för en härlig dag!
Böste
Böste är ett idyllist f.d. fiskeläge på sydkusten i Skåne, mellan Trelleborg och Ystad.
Här har Anders (min gubbes son) hyrt med sin familj en vecka och idag (3 aug) var vi och hälsade på.
På trappan Camilla, Anders fästmö.
Innergården var väldigt mysig och här står S-G med son och - myser!
En lång smal tomt ledde nästan ända fram till havet.
Här sitter vackra Camilla på uteplatsen i solskenet...
...medan vi gick på nyfiken upptäcksfärd inomhus: lågt i tak med synliga bjälkar och många vackra
gamla ting förhöjde mysfaktorn!
Och så här blev utsikten från andra våningen....
...från den här lilla luckan, där lilla Noelia, min söta följeslagare, och jag tittade ut.
På fönsterbrädorna stod allehanda ting från förr; här gamla socker- och vishyvattensflaskor.
Och här har vi diverse vågar och kvarnar från början av 1900-talet.
Med ungarna i baksätet (de ville prompt åka med oss) for vi sedan iväg till en kaffestuga med lekpark
och därefter till Falsterbo/Skanör för bad och lek.
Vi sjöng visor i bilen hela vägen och Noelia, Jordan och William fick lära sig min egenhändligt komponerade
"Fiskvisa": "Jag är frisk som en fisk, jag sjunger hela da´n, när jag går på sta´n..osv"
Roligt att den uppskattades till fullo av denna unga generation!
Förlovad...
....med min älskade gubbe har jag varit i 16 år idag, den 3 augusti 2012.
För exakt 16 år sedan bytte vi ringar på ön Santorini i Grekland och gick sedan
och åt en pizza (!) på "Mamas" .
Denna underbara rosenbukett kom min gubbe hem med idag.
16 år av med- och motgång, men hela tiden med en trygg och kärleksfull livskamrat vid min sida.
Vad kan man mer begära?
Barnbarn..
...har jag inga, men det går ju bra att låna andras, som min sambos tre ljuvliga sådana.
De besökte oss igår, den 31 juli, och det blev nio aktiva timmar (självvalt!) för mig.
Här två av dem: Jordan, 7, och William, 5, under en fotbollspaus.
Noelia heter deras lillasyster, en gudasöt och skärpt liten dam på snart 4 år.
Mellan intensiva lekar fick vi fylla på med lite energi i form av spagetti och köttfärssås för barnen och
"whiskypaj" för de vuxna.
Och så efterrätt förstås, här lille William.
Anders fästmö, danska Camilla, hade god hand med barnen...
...och farfar tyckte att det var jättekul att ha barn och barnbarn hos sig igen!
Vädret var lite ombytligt, men fram emot eftermiddagen blev det riktigt soligt och vi kunde inta efterrätten
på altanen.
William, en lite gosse med mycket humor och glimten i ögat - och så är han ju så SÖT!
Och det är storebror Jordan också, som ville "spela match" hela tiden!
Noelia hängde bra med!
Men ibland fick hon ta igen sig, med Camilla....
...och med mig.
Fast vilostunderna blev inte många - här får jag agera häst!
Vi lekte hela dagen och långt fram på kvällen, kreativiteten flödade, barnen var otroliga och fantasifulla!
En helt underbar dag - men oj så utpumpade vi var, när de vid 22-tiden styrde kosan hem mot sin förhyrda
sommarstuga i Böste.
Saknar dem redan!
Till sist en bild på min underbara vita malva med grönt innanmäte - men oupps, där
landade just en humla....
....får väl ta en översiktsbild i stället, så att humlan får njuta ifred.
Förstår att den är lika bedårad som jag av denna ljuva och skira blomma!
Kusinträff - utan kusiner
Låter en aning kryptiskt - men det var en kusinträff hos Vivi på Humlebacken, denna osannolikt varma
julidag och vi var medbjudna som mammor till några av kusinerna, Nickan och jag - och våra gubbar förstås.
En del - som här Vincent - passade på att ta sig ett dopp i poolen, medan...
...svalkade sig med kylda drycker inombords: Andreas, Mike, Peter, Nickan och S-G.
Och här kommer min söta systerdotter Paula med fler dricksglas.
Snygga systrar med vilktigt uppdrag!
Solbränd böna....
Glada värdinnan Vivi, övervakar gästerna och drickat(?)...
...och har dukat fram läskande tilltugg till drickat.
Tre vackra systrar i solgasset...
"Kusinfrun" Gina anländer med sin familj...
....och sonen Björn med sin söta tjej Stina....
...och kusin Jörgen, redo för ett dopp i värmen....
...Björn och Stina...
....med mamma/Rigmor/mig i mitten.
Paula, Peter och lilla Ella.
Det var knytkalas inför grillandet på kvällen, så här ligger bl.a. våra laxbitar i folie....
...övervakade av grillmästarna Kenneth, Vincent och Micke (värden).
Vivi hade komponerat fantastiskt goda röror, sallader och ugnsbakade potatisklyftor
till det grillade...
Överallt dukades det upp delikata måltider på altanen...
...och min laxtallrik ser väl inte helt oäven ut - eller hur? Mums!
Andreas, Björn och Paula låter sig väl smaka...
..och här kalasar Peter, Minette, Cilla, Gina, Vivi, Ella och Sophia.
Jörgen med yngsta dottern Anna och Nickan i förgrunden...
Systrarna sisters....eller kusinmammorna....
...och min gubbe och jag med vår lilla vitvinsflaska i kylande "täckkappa".
Vi satt länge kvar i sommarnatten och tittade upp på den stjärnklara himlen och njöt av livet och samvaron.
Tack Vivi och Micke för detta härliga initiativ!
Vår Sverigeresa, sista etappen
Denna soliga fredag (20 juli) blev vi hämtade utanför Anglais av goda vännerna Monika och Janne och
transporterade till deras mysiga lägenhet i Sumpan, dvs Sundbyberg.
Här sitter vi nu på balkongen, Janne, S-G och jag, med ett glas skumpa och mår bra.
Alltid lika glada och positiva Monika!
Vi fick också träffa Monikas och Jannes dotter Jeanette, som vi tidigare stiftat bekantskap
med i Thailand, när vi bodde där. Sommars blev ju några av våra närmaste vänner där.
Vi åt en god middag, pratade mycket och promerade i den vackra parken utanför, innandet var dags
att ringa efter en taxi till Anglais.
På lördagen lämnade vi Hufvudstaden och for till, alltid lika idylliska, Trosa, där vi strosade omkring och
njöt av - just småstadsidyllen.
Det här stället var till salu, ett "bread-and-breakfast-ställe" som vi allvarligt övervägde
att lägga ett bud på.
Men, nej, det fick vara.
Prunkande Trosa med sin vackra kanal och sina små mysiga gränder.
Vi fikade i en trädgård (fast kaffet var svagt..) och for sedan vidare mot
Norrköping.
Vädret var strålande på lördagseftermiddagen, då vi kom till Calle och Teijas hus i Norrköping, så vi tog
ett glas uppfriskande dryck i deras lummiga trädgård.
Här Calle, S-G och Teija.
Vackra utemöbler och...
....ett superflådigt nytt kök!
Från detta kök serverades det en delikat middag senare på kvällen med mycket gott att dricka till!
Nästa dag (vi övernattade) blev vi inbjudna till grannen mittemot, för att beskåda deras "intressanta"
trädgård.
De hade byggt upp högar av sten och trädgårdsavfall till små kullar och med en synnerligen riklig växtlighet.
Vad som inte fanns i denna trädgård är lätt att räkna upp.
Här fanns nämligen det mesta.
Ett femtiotal små bonsaiträd t.ex.
Och dalior förstås.
Men det hade haft ett trettiotal år att bygga upp sin "djungel", så jag ska inte misströsta om vår
nysatta trädgård därhemma.
Fast inte vill jag ha det så här ändå...
Nu var det dags för hemresa efter en underbar och händelsrik Sverigeresa!
Det gör vi om nästa år!
Hem ljuva hem - och min ljuvliga malva.
Vår Sverigeresa, femte etappen
Mot Västmanland och Kolsva bär det nu av på lantliga grusvägar och med betagande natur.
Vi kommer fram till våra goda vänner från SV i Thailand, Margareta och Bosse, vid 13-tiden och blir helt
tagna av den idylliska platsen och de gamla välhållna husen.
Här härbret, som numera innehåller flera mysiga gästrum för familj och vänner som hälsar på.
Själva boningshuset med värdparet - och min gubbe - på trappan.
Ett vackert västmanländskt hus från Margaretas släkt och med en vidunerlig utsikt över sjö och ängar.
Här kan man skymta sjön nedanför huset, där det har fiskats mycket kräftor och badats än mer om
somrarna.
Margareta i sitt hemtrevliga kök...
... där hon tillrett en välsmakande lunch: matjesill med egen potatis och en mängd tillbehör.
Efteråt drack vi kaffe utomhus i solen med hembakad paj och vår medhavda spettekaka.
Bosse och jag tog en tur upp i skogen bakom huset och hittade en hel massa gula kantareller.
Han följde sedan med oss ner till sjön, där de har en sjöstuga med övernattningsmöjligheter precis
invid strandkanten.
Mer idylliskt kan det inte bli!
Men nu var det dags för avfärd mot vår Hufvudstad!
Och här ligger jag i badkaret!
En (o)vana jag har, när jag kommer till ett ställe med badkar, denna gång på Anglais i Stockholm!
Efter en lång resdag, lite småkallt väder, lite ofräsch - vad är då bättre än att krypa ner under det mjuka varma skummet och bara koppla av - här med en kyld whisky?
Inte dumt alls!
Efter en synnerligen god middag på hotellet, men en mindre god natts sömn (musikbaren mittemot höll
igång till två på natten) gav vi oss ut på stan....
....och gick en bit längs Strandvägen, där det finns gott om husbåtar.
Att inte cappuchinon rinner ut är en gåta, men gott fika var det.
Den som vet, hur man vänder bilden rätt, kan höra av sig till mig med instruktioner.
Tackar på förhand!
Sedan kom vaktparaden och de var åtminstone rättvända..
...och marscherade taktfast och..
...snabbt förbi.
Men nu är det dags för avfärd till Sumpan (Sundbyberg) för att hälsa på Janne och Monika.
Häng på!
Vår Sverigeresa, fjärde etappen
Vackra Sverige!
Undebara Sverige med bedövande vackra landskap, sjöar, blommande ängar och djupa skogar.
Nu åker vi genom Värmland mot Närke, min gubbes hemtrakter.
Vi stannar ofta och njuter av allt det vackra runt om oss...
Vet inte vad växterna heter, bara att de är oemotståndliga...
Ståtliga, vilda och vackra!
Jag plockar lätt nio olika blommor att lägga under huvudkudden - för sent? OK då....
Kan det bli vackrare...?
Sista naturbilden - tror jag...
Vi letar oss fram till Harge utanför Askersund i Närke, för att träffa S-G:s barnbarn Jordan och hans mamma Dina, som firar semester där.
Vackra Dina och...
...kvicksilvret Jordan, 7 år. På kvällen bjöd vi den lilla familjen, inklusive Fredrik, Dinas
fästman, på middag på värdshuset i Askersund.
Ännu en trevlig dag - och kväll!
Hotellet i Askersund var uppsnofsat till oigenkännlighet - men bullret från långtradarna
på natten var detsamma..
Efter en ganska sömnlös natt tog vi en promenad i idylliska Askersund och...
...passade också på att titta till S-G:s barndomshem i Åmmeberg, som numera har fått en rosa exteriör -
till skillnad från barndomens vitputsade Herrgård.
Men en imponerande byggnad är det...
...om än omgivningarna har förändrats, rhododendronbuskarna är borta och mycket annat av den vackra
ursprungliga parken.
Men nu går färden mot Västmanland och Kolsva!
Häng med i nästa etapp!
Vår Sverigeresa, tredje etappen
Ack Värmeland du sköna, du härliga land, du krona bland Svearikes länder....
Är beredd att hålla med!
Efter god och närnande frukost i soliga Karlstad,styrde vi kosan norr ut mot Sunne och Mårbacka.
Vackra vyer på vägen - här en del av Frykensjöarna. Man riktigt känner de Lagerlöfska förtrollningen
i det trolska och fantasieggande landskapet.
Och så var vi då äntligen framme vid denna sägenomspunna herrgård, Mårbacka, som köptes tillbaka av
Selma Lagerlöf för de pengar, hon fick in på sitt skrivande.
Vi deltog i en rundvandring, ledd av inte mindre än Elin Wägner, som skrivit en biografi om Selma Lagerlöf
och träffat henne personligen vid flera tillfällen.
Elin Wägner gestaltades av en ung skådespelerska och hon gjorde det galant och på ett tidstypiskt språk.
Tyvärr fick man inte fotografera inomhus, än mindre röra vid möblemanget.
Men intressant var det ändå!
Trädgården runt herrgården var också vacker och välskött, en gammaldags prägel, man kunde ana hur
snörskorna från damerna på den tiden krasat på grusgångarna, när de trippade fram under sina parasoller....
Överallt blommor, fruktträd, dammar och gröna gräsmattor...
Röda blommor, gul flicka....
Röda blommor, gul gosse...
Yppigheten var påfallande i Selmas trädgård....både blommor och nyttoväxter frodades...
...och riddarsporrarna fanns kanske även på Löjtnant Lagerlöfs tid (?)
Men nu var det sannerligen dags för fika igen: vi åt supergoda "Selmas vinbärsgömmor" till gott och
starkt kaffe.
Sedan var det dags för avfärd mot Närke...följd med på den fortsatta resan i nästa etapp!
Vår Sverigeresa, andra etappen
Hunnebostrand!
Äntligen framme vid vårt första övernattningsställe!
Hunnebostrand är en gammal fiskeby vid Skagerack i Bohuslän - numera dock ett
flådigt ställe för stockholmare och norrmän.
Men vackert är det!
Husen i Hunnebostrand är välhållna och mestadels vita, med inbjudande verandor
och prunkande trädgårdar.
Här går min gubbe nerför den idylliska gatan i Hunnebostrand på kvällskvisten.
Vi letar efter ett mysigt matställe för vår middag.
Men åh så vackert: hav, båtar, bryggor och bergsknallar i kvällssolen!
Idylliskt är ett understatement!
Kan nog tänka mig att farkosterna kostar en och annan krona...
Men åter till middagen i Hunnebostrand, där min gubbe läser matsedeln i stearinljusens
sken...
...på Hummerkrogen, där vi njöt av gott vin och ljuvlig - just hummersoppa.
Sedan åter till vårt lilla hotell Kaprifol, sedan vi provianterat med lösgodis en masse!
Nästa dag tog vi en morgonpromenad.....
...där vi återigen beundrade de prunkande trädgårdarna...
...för att sedan köra vidare till det lika idylliska Fjällbacka.
Återigen hav och båtar och klippor - kan aldrig se mig mätt!
Fjällbacka (känt genom Camilla Läckbergs böcker) har en dramatisk bakgrund med det stora berget,
som överskuggar bebyggelsen.
Här sitter jag och är lite rädd att hamna i plurret!
S-G trivs med båtlivet....
....och med våra mysiga fikapauser!
Men nu går färden vidare in i vackra Dalsland, där vi stannade och begapade den dramatiska akvedukten
i Håverud.
Här går kanaler, slussar, järnvägar och broar om vartannat - tur att det inte är jag, som sköter spakarna!
Vackra vyer och....
....dramatiska förlopp, som när slussarna öppnades....
....och vattnet forsade in - det gällde att hålla båten från kanten!
Både vackert och dramatiskt i Håverud, Dalsland.
Mätta på teknikens under for vi till Karlstad i Värmland och tog in på stadshotellet.
Vi tog en tur på stan och hälsade på Ferlin och...
...min favoritpoet Gustaf Fröding.
Sedan åt vi en fantastiskt god middag på Bishop Arms vid Stadshotellets bakficka -
utomhus men med värmare mot den kyliga sommarnatten.
Nästa etapp: Mårbacka!
